TRAS - Tidig registrering av språkutveckling

Från jobbet blev vi ombedda att läsa denna bok. För att hitta inspiration till att läsa denna så valde jag att inte läsa något annat innan denna bok var klar! Det hjälpte :) Jag har kommit igenom denna!

Eftersom detta är en bokblogg för böcker jag läst, så tänkte jag att denna kan få komma hit den också. Det är alltså en bok om hur man tidigt kan registrera förseningar i språkutvecklingen.

Boken är väldigt akademisk, speciellt första kapitlet är i kategorin, läs om samma mening 5 gånger. Men annars tycker jag att innehållet är intressant. Det är bra att ha ett hjälpmedel för att veta om barnet har en försenad språkutveckling eller om det bara är frågan om en normal utveckling. Alla barn är ju väldigt olika och därför är ju deras utveckling också olika. Detta är den teoretiska delen, det finns sedan scheman man ska följa och ett litet häfte med instruktioner hur.

I boken står att man ska vara uppmärksam på dialekt, kön, och om barnet har fler än ett hemspråk. Detta tycker jag att det är bra att det står. Det har berättats åt mej att jag under mitt första år i skolan var under observation för försenad språkutveckling. Mina föräldrar kallades till möte och där kom det alltså fram att jag pratar lika som mina föräldrar. En annan dialekt. Skönt att de i alla fall försökte ta tag i saken :)

Boken, som de flesta andra fakta- och studieböcker innehåller mycket upprepningar. Är man inte en vän av det kan man bli smått irriterad. Annars är ju upprepning ett sätt att lära sig.

Så hemskt mycket mer tänker jag inte skriva om boken. En intressant bok om man jobbar med barn, hur det fungerar i praktiken kan jag inte svara på än, jag har just läst ut den.

Ett citat ur boken i alla fall: Som huvudregel ska man ändå vara uppmärksam på barn som inte har börjat prata vid 2-års ålder (sid 36)

Skadad

Jag har läst många sanna berättelser om barns lidande. Men det här ... det är något utöver det vanliga. Cathy Glass är en fantastisk författare, hon skriver klart, tydligt och sammanhängande. Det är lätt att förstå den förtvivlan hon känner.

Cathy är fosterförälder. Hon får ett samtal med en förfrågan om att ta sig an en flicka på 8 år. Egentligen har hon inte ens fyllt åtta när hon flyttar in. Flickan heter Jodie. Hon har blivit omhändertagen sedan hon hade satt eld på familjens hund och har under 4 månader haft 5 fosterfamiljer. Ingen som har klarat av att hantera henne. Den senaste familjen hade gett upp efter 3 dagar.

Jodie är ett mycket aggressivt barn, både mot andra och mot sig själv. Hon kan inte tåla att någon tittar på henne, det resulterar i ett raseriutbrott. Hon kan heller inte ta ögonkontakt. Hon använder sin avföring som kontrollmedel. Ge det till mig, annars bajsar jag i baksätet!" hojtade hon. (sid 76, Skadad)

Så småningom börjar Jodie känna sig tryggare, trygg nog att berätta om sitt liv innan hon omhändertogs. Jodie leker med sin docka och Cathy kan med hjäl av dockan förmå Jodie att öppna sig. Hon har blivit sexuellt utnyttjad. När Jodie förklarar händelseförloppet visar hon inga tecken på skuld eller skam, det hon beskriver är en normalitet för henne.

Detta första erkännande är bara toppen på isberget. Jag kan inte förstå att ett barn som endast är 7 år gammal kan överleva, psykiskt, det hon fått utstå. Egentligen kunde hennes psyke inte överleva, inte utan starka försvarsmekanismer. Hon är aggressiv, självdestruktiv och har olika personligheter, vilka hon har gett olika namn.

Undan för undan kommer sanningen fram, bit för bit, tills man hoppas att det ska ta slut. Det kan inte finnas värre än det redan är! Men det kan det tydligen.

Jag blev alldeles kall när jag läste den här boken. Jag är fortfarande tårögd när jag tänker på det Jodie fått utstå. En behandling som inte bara kommer att lämna psykiska utan även fysiska men för resten av hennes liv.

Jodie hade funnits i socialtjänstens riskregister sedan hon föddes och när hon slutligen blev omhändertagen hade hon varit på akuten mer än femtio gånger med skador som brutna ben, brännsår och skärsår. Jodies personakt var uppenbarligen så tjock att den fyllde två resväskor.
Jodies historia är en berättelse om terror och ett skamligt bevis på de sociala myndigheternas totala misslyckande. Att Josie hade funnits i riskregistret i åtta års tid var i sig undermånlig hantering. Syftet med dettaregister är att de sociala myndigheterna ska kunna övervaka och utreda familjen. Antingen ska en utredning göras eller så ska de sociala myndigheterna försäkra sig om att allting är som det ska och i det fallet ska barnet tas ur registret. I Jodies fall gjordes ingenting av detta. (sid 335, Skadad)

Jag vill gärna avsluta med en notering som i alla fall är något positivare. Ett citat som handlar om synen på fosterföräldrar och föräldrar. På hemvägen förundrades jag över dubbelmoralen. Som fosterförälder möter man ofta främlingar som är väldigt snabba att klandra en för barnets dåliga uppförande. Om de sedan får reda på att man är fosterförälder förändras deras inställning omedelbart. Men varifrån kommer denna inledningsvis så starka behovet att kritisera? Att vara förälder är tillräckligt svårt ändå utan pikar från främlingar. (sid 160, Skadad)

Boken är definitivt läsvärd. Det skakar dina grundvallar något otroligt! Tanken har inte ens funnits att ett barn skulle bli så utnyttjat och skadat, och där inte endast den ena föräldern är skyldig och delaktig, utan båda....

1222 över havet

En iskall deckare. Ett tåg spårar ur i Finse i Norge. Alla passagerarna evakueras till ett närliggande hotell, Finse 1222, ett hotell som finns i verkligheten. Själva storyn är i alla fall fiktiv. Anne Holt ville skriva en gammaldags deckare utan den tekniska utrustning som polisen har idag. Hon har ofta varit till Finse 1222 och blivit inspirerad att skriva en deckare som utspelar sig där.

Boken handlar om Hanne Wilhelmsen, som tidigare har jobbat inom Oslopolisen. Hanne är ingen trevlig och social person. Hon är avvisande och har inga planer på att skaffa vänner under denna isolering. Hon sitter i rullstol och vill inte bli hjälpt. Därför tar hon inte emot ett rum utan sover i aulan, samt vägrar äta middag med de övriga eftersom det är en trappa ner dit.

Ofrivilligt blir hon med dragen i en mordutredning. Hon är enda polisen, även om hon är en föredetta polis, bland de evakuerade. Förutom en extra tågvagn som påstås ha varit för kungligheter och dess väktare. De har i alla fall ingen önskan att frångå sina uppgifter.

Detta är en bok som hör till en bokserie om Hanne Wilhelmsen. Därför vet jag inte mycket om olyckan som gjorde henne rullstolsbunden. Hennes närmaste, och de enda hon egentligen umgås (och vill umgås) med är Nefis och Ida. Dessa karaktärer vet jag inte ens vilken roll de har i hennes liv före ungefär i mitten av boken.

Boken ger i alla fall mersmak, jag vill läsa mer. Det är ingen pirrande spänning i maggropen, men det är en bok man gärna fortsätter läsa. Jag läser också gärna de övriga böckerna i denna bokserie, men jag rekommenderar att läsa dem i kronologisk ordning. Jag tror inte att de är ett måste, men det hjälper för att förstå personerna i boken. I alla fall skulle det ha hjälpt mej om jag läst de övriga före denna.

Upplösningen till mordgåtan får sitt dramatiska slut, där alla fakta förklaras. Säkert har alla dessa fakta givits under hela bokens gång, men jag har inte varit uppmärksam nog att koppla ihop dem till någon större helhet.

Slutet gillade jag inte riktigt. Jag gillar inte lösa trådar och Anne Holt lämnade en fråga obesvarad. Eller i alla fall halvt obesvarad. Men om man bortser från det så var det ett bra slut :)

Kärlek@första.träffen

Men det är absolut inget fel att leta efter den rätte på nätet, det är helt enkelt det moderna sättet. Vi lever i en stressig tid och internetdejting ger upptagna människor möjlighet att skippa kallpratet och börja vara tydliga med vad de vill ha ut av ett förhållande.
Så om du har ett bra förhållande, skatta dig lycklig och sluta aldrig jobba på det. Om inte, koppla upp dig och börja leta! (sid 377, kärlek@första.träffen)


Jag valde att läsa denna bok av en mycket enkel anledning. Jag är i ett förhållande, ett bra förhållande, tack vare internet. Inte internetdejting, men i alla fall. Jag tänkte att det kunde vara kul att läsa en bok om det.

Och denna bok är verkligen kul att läsa! Huvudpersonen, Jess, har inte hoppat in i internetdejtingens spännande värld på eget initiativ. Nej, hon har fått det som en födelsedagsgåva! Hon är inte lycklig över gåvan, tvärtom, hon är flygförbannad! Hon tänker då verkligen inte börja med internetdejting. Trots detta blir hon övertalad att ge det en chans. Det blir som en kul grej.

Förutom hennes kärleksliv får vi ta del av hennes arbetsliv och privatliv, samt hennes vänner. Hur hennes liv tar en helomvändning och hon börjar värdesätta andra saker i livet.

En otroligt bra bok! Den är skriven på ett personligt sätt, den är skriven till läsaren. Ibland riktar den sig helt och hållet till berättaren. När alla är upptagna med att sätta sig och lägga servetten i knät, och jag tack och lov inte står i centrum för uppmärksamheten längre, ska jag passa på att presentera gänget för dig. (sid, 14-15, kärlek@första.träffen). En hjärtlig bok med mycket humor, som jag varmt rekommenderar!

Internet är fullt av en massa konstiga typer, sådana som säger sig se ut på ett visst sätt, har en udda personlighet, hemligheter... det är en djungel där ute. Men vad är det som säger att mannen/kvinnan man möter på nattklubben/festivalen/gatan är mera uppriktig än mannen/kvinnan man möter på internet? Man behöver hålla sitt sunda förnuft. Inte träffa sin internetdejt första gången ensam på någon avskild plats. I verkliga livet behöver man också sitt sunda förnuft :)

Att älska som en porrstjärna, en sedelärande berättelse

Jag vet inte ens var jag ska börja! Den är mer naken än jag någonsin låtit någon se mig. Varken min far eller min man har varit medvetna om de här erfarenheterna; de har varit en börda och en välsignelse som jag burit ensam. Skriver hon på sida 7
I boken hittar man förutom den nakna sanningen också en guide om hur man kan bli en porrstjärna, tips på hur manliga porrstjärnor ska kunna komma in i branschen samt lite tips på hur man kan suga av en man. Det är lite blandat.

Intervjuer, livshistorien, dagboksanteckningar som hon fört, serier... allt för att vi ska kunna få en inblick i det liv hon levt.

Bilden: sid 72-73 i Att älska som en porrstjärna

En bok värd att läsas. Jag kan inte säga så mycket mer än vad som står på baksidan av boken, första bilden, eller vad som kan utläsas av citatet. Hon censurerar inget. Inget du ska läsa om du är en finkänslig person. Annars rekommenderar jag den! Underbart skriven!

Pappas Lilla Flicka

Deckare? Ja, när jag ska definiera deckare så definierar jag den inte så att denna bok ryms i den. Kanske den gör det...men för mej var det här i9ngen deckare. Det var....en berättelse, en ... ja, jag vet inte var jag ska placera den.

Det börjar med en person, en präst. På väg till Scotland Yard för att få hjälp. Hjälp att rentvå en ung flicka som är misstänkt för halshuggningen av sin far. En kommissarie, en adligt ättad Thomas Lynley och hans assistent den kantiga Barbara Havers. Ett omaka par, hon har inte mycket till övers för Lynley, denna överklassens snobb. Vi får följa hennes tankegångar och de stämmer inte alltid överens med sanningen.

Jag vet inte mera vad jag ska berätta om handlingen utan att avslöja för mycket. Så jag låter bli.

Jag gillar hur den är skriven. Den är lätt att läsa och man vill gärna läsa lite till. Vi får ta del av konflikter, hämningar och underliggande aggressioner i det isolerade Keldale. Jag saknar lite spänningen, den där uppbyggda förväntan som leder till att fallet blir löst. För mej var det mest lösa trådar i ett mysterium som inte kommer närmare sin lösning innan slutet, då alla bitarna faller på plats, en efter en. Jag tycker att det överlag var en bra bok, lätt läst. I min smak, något för många karaktärer och namn att hålla reda på. Som spännande deckare ger jag den inte mycket, eftersom jag saknar spänningen. Men ändå en bok jag skulle rekommendera. Kanske någon annan ser spänningen som jag missade?

En sak som ja funderade om, utöver bokens handling. Huvudpersonen, flickan som är misstänkt för mordet på sin far, är beskriven som fet, fet som en kossa för att vara korrekt. Hur det visar sig vara relevant? Läs boken :) Ja, men min fundering var denna. Hon sägs vara 1,80 lång samt väga 80kg. Hon hade suttit vid fönstret, hon hade inte tittat ut, snarare fixerat väggen, en stadig flicka bära en och åttio lång. Hon måste ha vägt nära 80 kilo. (sid 146, pappas lilla flicka). Min fundering är då denna, jag är kortare samt väger ungefär samma.... vad borde jag då, enligt boken, vara liknad som? Fet som en blåval? Jag tycker att 180 cm och 80 kg är ganska normalt. Jag tycker inte att det kommer under Hennes enorma bröst stretade mot det billiga blustyget. Knapparna kämpade för att hålla ihop det tunna plagget. När hon gungade fick varje rörelse brösten att häva sig upp och ner i en frånstötande pavane. (sid 147, pappas lilla flicka.) eller Han tog hennes feta, livlösa hand i sin och tryckte den hårt. (sid 148, pappas lilla flicka)

Jag tycker att det låter som om författarinnan har viktkomplex. Jag jämför min vikt och längd med bok karaktärens, jag är inte smal som en sticka, det är jag medveten om. Jag skulle säkert må bra av att gå ner något kilo. Men jag ser inte mina händer som feta, och beträffande plagget som täcker de "enorma brösten", det går verkligen att ta en nummer större plagg. Man behöver inte klä sig i något som får "knapparna att kämpa för att hålla ihop det tunna plagget". Vad ger detta för bild till unga flickor? Flickor som kanske redan lider av viktkomplex? Enligt en BMI kalkylator på nätet har personen i fråga normalvikt! Detta var något som verkligen störde mej i boken. Skulle personen i fråga ha varit 160 cm och vägt 120 kg eller något sådant skulle jag ha förstått. I mitt huvud var hon det enda fram till sidan 146 där hennes längd och vikt framkommer....

Batman

En bok baserad på ett manus, en film och dessutom baserad på en karaktär... ja du. Jag hade inga höga förväntningar. I alla fall inte efter att ha läst det. Nu har jag ju lämnat tillbaka boken och skrev inte upp namnen. Nåja.

Det utspelar sig i Gotham city, ifall det förvånar någon :) I början blandas Batman med Fladdermusen. Men ju mer Batman blir känt som en äkta figur i Gotham så håller sig skribenten till Batman.

Jag vet inte vad jag ska tycka. Jag tror jag skulle rekommendera filmen, eftersom boken är baserad på filmen. Skulle det vara tvärtom kanske det skulle ha varit en bättre bok. Jag läste i alla fall ut hela boken, och det är ett ganska bra betyg :) I första kapitlet så funderade jag på att inte läsa den alls, men sedan blev den bättre. Något för en yngre läskrets kanske ungdomar.

I boken möter vi som sagt Batman, en mystisk figur som vakar över Gotham city på natten. Staden är i brottslingarnas våld, därför finns Batman. I början är Batman inget som någon tror på, senare blir han jagad av polisen, för att i slutet bli så som vi (jag) känner honom. En hjälte som polisen kan kalla på ifall det krisar, men det kommer så långt på slutet så att det troligen skulle vara i en ny bok.

Batmans fiende är Jokern, en man som vi lär känna tidigt i boken och som förvandlas till Jokern. En galen kriminell som med sina skämt sätter skräck i staden. Såklart är det en flicka med i bilden, en flicka som bli uppvaktad av Jokern, och behöver räddas från hans galenskap.

En förutsägbar bok, ifall man sett filmen. Jag har i och för sig inte sett filmen, så boken är förutsägbar i alla fall :)