lördag 27 mars 2010

Joe Hill - En hjärtformad ask

Det här är en bok som jag för längesen bestämde mej för att jag ska läsa. Om jag såg boken, pärmbilden, eller jag bara läste titeln minns jag inte. Vad jag vet är att jag läste inte att det är en skräckberättelse!

Därför tvekade jag när jag en gång hade den i min hand. Vissa böcker har en tendens att tränga djupt in i mitt medvetande och stanna kvar länge efter det att jag läst ut sista sidan. Jag visste inte om jag ville att en skräckberättelse skulle göra det.

Men jag tänkte att om jag läser korta snuttar! Då kanske. Det blev korta snuttar för jag läste på eftermiddagarna efter jobbet och på kvällar. Så att så småningom är det dags att stänga boken och gå och lägga sig!

Till sist hade jag ändå en lördagsmorgon, idag, och hade inget planerat. Jag kan väl läsa boken tänkte jag. Och här sitter jag nu flera timmar senare, boken är utläst!

Det är egentligen inte så mycket skräck som det är rysare. Den får håret på armarna att resa sig, men det är inte en bok som gör att jag kikar bakom hörnet här hemma innan jag går in i nästa rum. Huvudpersonerna är härliga, de har sin egen karaktär. Sanningen att säga så är huvudpersonen, Jude Coyne, VÄLDIGT egen! Han är ... tja, jag lyckades inte riktigt placera honom, men det lutar åt heavymetal eller deathmetal sångare, eller om han är gitarrist, gitarr spelar han i alla fall :) Han har en privat samling av de mest märkliga ting: Skallen av en bonde som trepanerats på 1500-talet, en trehundra år gammal bekännelse, undertecknad av en häxa, en snuff-film (en film där folk på filmen dör på riktigt)...det var alltså inte så konstigt att han därför bestämde sig för att köpa en vålnad när det fanns en sådan till salu på internet.

Vålnaden visar sig vara verklig, och dessutom ha ett syfte. Att döda Jude och alla som hjälper honom! Jude och hans flickvän Georgia (som för övrigt lika bra kunde vara hans dotter) tvingas till slut att fly, fly undan vålnaden som inte visar dem någon nåd. Men det går inte att så där bara fly från en vålnad...

Förr eller senare hinner de döda ifatt (pärmens insida, ett utdrag ur boken En hjärtformad Ask)

Detta är en bok som jag inte hade några som helst problem med att streckläsa! När jag väl hade kommit igång och inte hade kvällen och natten som störde så kunde jag sitta ner och läsa utan uppehåll. Boken ger hela tiden mer små glimtar in i det förflutna, saker som förklarar varför det är som det är. Ibland är den irrationell, men det är avsiktligt och huvudpersonen själv funderar över det irrationella. Var beredd på rysningar som får håret att resa sig, skratt och tårar.

Jag rekommenderar den! Men är du mörkrädd och/eller rädd för spöken så är detta inte boken för dej! Gillar du däremot att känna spänningen och när det är lite skrämmande så rekommenderar jag den varmt!

onsdag 10 mars 2010

I denna stilla natt


Det är något med den här boken som jag gillar! Sedan gillar jag att den utspelar sig på Gotland, gillar ön, även om jag måste erkänna att jag endast varit i Visby.

Ändå är det inget som gör att jag tvingas avbryta allt och fortsätta läsa boken. Jag har hållit på med denna bok i flera månader. Det är alltid någon annan bok som har verkat intressantare och jag läst dem först. Jag började läsa denna bok innan jag började skriva blogg, alla böcker i denna blogg är alltså lästa medan jag läste den här.

Nu bestämde jag att jag måste läsa den klart innan jag börjar på en ny.

Storyn är bra, handlingen framskrider, det är omöjligt att lista ut vem den skyldiga i historien är. Jag skulle villa säga att det är en bok i min smak, för alla element finns där. Det är bara det att jag inte fastnat för den. Den saknar den där magiska dragningskraften som vissa böcker har. Detta betyder inte att jag inte gillade boken! Den är bra! Jag bara inte kom mej för att fortsätta läsa efter att jag hade lagt den ifrån mej.

Handlingen ja!

Den utspelar sig som sagt på Gotland. En alkoholiserad ex fotograf hittas mördad i sitt mörkrum. En travvinst tros vara huvudorsaken till mordet. Polisen börjar forska i hans omgivning för att hitta den skyldige.

I samma veva försvinner fjortonårige Fanny Jansson påväg hem från stallet. De börjar nysta i hennes omgivning och finner en ensam flicka med allt för mycket ansvar och inga vänner, samt en mystisk pojkvän.

Anders Knutas söker efter samband mellan de två fallen, om det ens finns några. Bristen på ledtrådar och massmedias påtryckningar gör arbetet stressfyllt.

Gotlänningarna pyntar till jul, men i ljusens skuggor vandrar en mördare. (bakpärmen, I denna stilla natt, Mari Jungstedt)