The Da Vinci code

I decided to read this book in English a very long time ago. It's just that it took me a very long time to actually start. When I finally started reading it was so easy! 

I have read this book in Swedish before, but since English is not my first language I hesitated to read it. Sometimes there are words that is difficult to understand and that will make the story difficult to follow. Although, when I started reading the first two pages where a little bit difficult, then it was like I was reading my first language. 

The story itself is very interesting, in my opinion. All the codes and hidden meanings and secrets. It is so very interesting because you can follow it in reality as well. For example in the paintings that is described in the book. 

Professor Robert Langdon is waken up in the middle of the night to be involved in a murder case in a way that he would never have guessed. An elder curator has been murdered inside the Louvre and there are a few things that is strange about everything. Langdon doesn't understand why he has been brought in, other than it must be his knowledge of symbols. Sophie Neveu involves herself to save Langon from the situation he has not yet understood he is in.

This is the beginning of a hunt to g´figure out a code that the elderly curator, that happened to be Neveus grandfather, had left her. At the same time that they are being hunted by the police.

It is well worth reading! 

Den femte årstiden

Den femte årstiden är en blandning av en riktigt bra bok, en mycket underlig bok och en rent utsagt dålig bok. Jag vet helt ärligt inte vad jag ska tycka om den som helhet. De tre delarna stider med varandra om att vara den som syns och hörs mest.

En kvinna hittas skändad vid en skogsväg. Det ser ut som att själva skogen har våldtagit henne. Som att själva djävulen har haft henne hos sig endast för sitt eget höga nöjes skull, för att kunna utöva onsdska.

(tyvärr har jag glömt bort att avsluta recensionen. Jag tänker inte fortsätta den mer, utan jag tänker nöja mig med att fortfarande minnas att det var en blandning av en riktigt bra bok och en underlig bok...)

Farlig kärlek

Jag blev rekomenderad boken av en vän. Det är i och för sig en tid sedan hon läste den. Hon berättade att det var av en afrikansk författare. Afrikansk, sa jag, Afrika är stort, vilket land? Så vi kollade lite fakta om författaren (fanns bak i boken). Ben Okri föddes i Nigeria 1959 och tillbringade sin skoltid omväxlande i London och Nigeria.

Jag tycker ju i och för sig att man borde säga omväxlande i Storbritannien och Nigeria....eller alternativt London och den stad vari han tillbringade den andra delen av sin skoltid. Nigeria är något större än London, om jag uttrycker mig milt.

Boken handlar om Omovo, en ung man som drömmer om att bli konstnär. Han är förälskad i grannflickan Ifeyiwa, som har tvingats gifta sig med en äldre man. Mannen är våldsam och kontrollerande. Ändå finner Omovo och Ifeyiwa varandra. De har hemliga träffar och promenader. De är varandras ljuspunkt i tillvaron.

Omovo bor tillsammans med sin pappa och sin styvmor. Han har inget bra förhållande med någon av dem. De går om varandra i huset och undviker varandra. Förutom styvmodern som kan vara grälsjuk.

Boken utspelar sig i 70-talets Lagos som fortfarande genomsyras av kriminalitet och korruprion efter inbördeskriget.

Jag tycker att boken är konstig. Från början till slut. Omovos funderingar, de stämmer inte överens om hur jag har uppfattat att tankesättet i Lagos skulle kunna vara. Jag kan såklart ha helt fel! Men det känns mera som ett västerländskt tankesätt placerat i Afrika. Visserligen verkar det som att Omovo själv känner sig malplacerad, som att hans sätt att tänka inte riktigt passar in.

Diskussioner utvecklas aldrig till fullo. Kanske det är något afrikanskt? Två personer kan börja en diskusion, sen kommer den ena plötsligt på att den inte vill diskutera det mera, eller så har den ena tappat intresset. Det känns för mig som att just som konversationen börjar bli givande så tar den slut...

Vad kärleken beträffar så är den verkligen farlig. Ifeyiwas man är en svartsjuk och brutal man. Jag förstår inte hur någon lyckas hålla en kärleksaffär hemlig i ett så litet samhälle som boken beskriver.

Sammanfattning. Boken gav mig inte mycket mer än frustration. Kärleksaffären kunde ju såklart inte leva ut, men som den tog slut är verkligen frustrerande. Men med det tog inte boken slut. Utan den fortsatte till det att jag trodde att jag skulle ge upp (nåja, det trodde jag redan i mitten av boken. Men av någon anledning gillar jag inte att lämna böcker på hälft).

Tydligen finns det de som tycker att boken är bra. Så jag kan väl säga att man får väl läsa den och ta reda på vilken sida man står på!