Arvet efter dig

Arvet efter dig var inte riktigt ett sådant arv som jag hade trott. Det är alltså en fortsättning på livet efter dig. Jag hade trott att det skulle handla mera om de pengar som Will hade testamenterat. Men av dem såg man inte mycket. 
Däremot var det ju sorgen, och hur Lou skulle hantera sin sorg, sin saknad och känslan av att bli lämnad kvar. 

Istället dyker det upp en dotter. En flicka på 16 år som påstår att hon är Wills dotter, att hennes mamma hela tiden har vägrat berätta vem flickans pappa är, och hon kände att Will inte hade rätt att veta att han hade blivit pappa. Flickan, Lily, är en arg och vilsen tonåring. Hon dricker, röker, använder droger, rymmer hemifrån....samtidigt som hon har en mamma som tydligen inte har något emot att flickan vill komma och bo med Lou, en totalt främmande människa! 

Vägen tillbaka till ett liv utan Will är inte lätt. Det är svårt för Lou att släppa in någon i sitt liv. Det är svårt att ens åka tillbaka till staden hon hade växt upp i, eftersom det påminner för mycket om Will.
Tyvärr har hon inte så stort val. Hon råkar ramla från ett tak, och ramlar rakt ner i en ny del av sitt liv. Hon träffar Ambulans-Sam, måste åka hem för att återhämta sig (hennes föräldrar insisterar på att hon ska vara med dem, inte i någon lägenhet i London), ta in all den nya informationen den arga flickan som dyker upp i hennes liv har att komma med. Ta kontkt med Wills föräldrar för att introducera deras barnbarn, för att inte tala om att hennes arbetsplats byter ägare medan hon är sjukskriven efter fallet från taket, och hennes chef inte tycker att det är passande att vara så länge sjukskriven från jobbet.




En bok med mycket händelse. Ibland tycker jag att jag läser allt för långsamt! Jag vill ju veta vad som händer! Innehåller mycket skratt och tårar! En bra bok! 

Men jag vet inte egentligen vad jag ska berätta om innehållet mera än jag redan har gjort. En läsvärd bok! Rekommenderas!

livet efter dig

Jag var egentligen på jakt efter en annan bok när jag fick "livet efter dig" erbjuden åt mig. Därför tog det en stund innan jag faktiskt började läsa. Men när jag väl kommit igång så var det en lättläst bok. Tack vare titeln på boken visste jag ju hur det skulle sluta. Men trots det så lyckades boken locka mig till tårar. Men innan det var det många skratt.

Boken är lite annorlunda, tycker jag. Jag stör mig alltid på huvudpersonerna i boken, har jag märkt, så också denna gång. Men sen insåg jag att jag alltid stör mig på det, så jag vägrade låta mig störas. 

Louisa Clark jobbade tidigare på ett café, men eftersom ägaren var tvungen att sälja var Louisa tvungen att sluta. Det är inte lätt att vara Lou Clark. Familjen är beroende av hennes
inkomst, eftersom hennes pappa troligtvis kommer att bli uppsagt på grund av nedskärningar. Hennes mamma är hemma och tar han om sin pappa som behöver vård. Lous syster Katarina (Treena) är också arbetslös och bor hemma med sin son, Thomas. Det betyder att Lou behöver hitta ett jobb. När arbetslöshetsbyrån har erbjudit henne jobb som att jobba på kycklingfabriken eller jobba som strippa dyker det plötsigt upp ett jobb som personlig vårdare till en Will Traynor. Först tvekar Lou, hon vill inte torka nån gammal gubbe i röven. Men efter att ha blivit försäkrad om att Will redan har en vårdare som sköter om hans intima behov så går hon med på att gå på intervjun.

Intervjun börjar som intervjuer ofta gör, med att Lou är nervös. Sedan fortsätter det med att sömmen i hennes kjol spricker upp, vilket gör att hon blir ännu mer nervös. Men på något sätt lyckas hon få Mrs. Traynor att anställa henne. Och jobbet är välbetalt.

Mötet med Will blir inte det bästa. Will vill inte ha någon personlig assistent. Han vill bli lämnad ifred. Han är förlamad från nacken och neråt med viss rörlighet i armarna. Han är bitter och inåtvänd, sarkastisk och inte alls villig att göra någonting. Men efter en viss tid verkar det som att ett samförstånd växer fram, som att Lou faktiskt tränger igenom Wills försvar.

livet efter dig är en lättläst bok, som jag redan sa. Det är enkelt att förstå Lous tankar, de dileman hon står inför. Sida efter sida försvinner och snart var boken slut. Den bjuder på både skratt och tårar. En läsvärd bok. Jag ska nu ta tag i följande bok, arvet efter dig. Det ska bli spännande.

En enda hemlighet

Jag läste En enda natt, snabbt, men En enda hemlighet fullkomligt slukade jag!

Isobel Sørensen mötte vi redan i En enda natt. Ett snabbt möte på en flygplats. Hon gav verkligen uttryck för vad hon tyckte om Alexander De la Grips playboy stil. Tyvärr är det så att hon jobbar för Medpax, en ideell orgnaisation som grundats av hennes morfar och mamma, och de är i stort behov av pengar. Tydligen var Alexander De la Grip en av deras donatorer, och nu har pengarna slutat komma. Mycket troligt på grund av Isobels bedvärderande kommentarer när de träffades tidigare. Han blev säkert krängt. Men Medpax är viktig för Isobel så hon får ta och visa sig från sin bättre sida och försöka smöra sig till lite pengar av den rika playboyen.

Alexander De la Grip hade vistats i USA enda sedan förra sommaren när hela hans familj rasade samman, möjligtvis hela hans värld. Det var där boken En enda natt slutade. Han hade gått in i sin roll som ignorant playboy med alkohol, fester och kvinnor. Han struntade fullkomligt i om det kom ut mindre smickrande artiklar, bloggar eller bilder på honom. Men nu var han på väg till Stockholm på ett dop. Han skulle träffa familjen, något han verkligen inte såg fram emot. Samtidigt skulle han också skriva på en massa papper och ta tag i de affärer som hade blivit liggande under den tid han hade levt rövare i USA.

När Alexander sitter och har ofattbart tråkigt inne på sitt kontor och skriver på buntvis med dokument som behöver hans underskrift försöker Isobel få tag på honom via hans reseptionist. Alexander råkar ta en paus just då och bestämmer sig för att prata med Isobel är mycket mer intressant än att skriva under tråkiga papper. Han brinner av nyfikenhet för att få veta varför HON söker upp honom. Han bestämmer sig för att hon ska bli hans nya erövring. En till i raden av meningslöst sex.

Planen är klar från början. Isobel Sørensen behöver pengar till Medpex och är villig att smöra för att få pengarna. Inget mer. Alexander De la Grip har bestämt sig för att ha sex med Isobel och han är villig att göra vissa uppoffringar bara för det. Att vara nykter till att börja med, det är ju i alla fall bara för en kort tid.

Men någonstans utvecklar sig inte planen som det var tänkt!

I historien runt Isobel och Alexander får vi följa med Isobel i hennes jobb. Hennes hjälparbete i Tchad bland annat. Vi får också följa med Peter De la Grip, fortfarande förstörd av sitt förflutna, oförmögen att förlåta sig själv, gå framåt eller inse att han är värd att älskas eller vara lycklig. Och Gina Adan, städerskan som jobbat för familjen De la Grip i evigheter. Hon jobbar nu extra på det kontor där Peter De la Grip jobbar.  Hon kommer ursprunligen från Somalia, hon hennes pappa och lillebror flydde därifrån när hon var elva. Hon är van vid rasistiska kommentarer och sexuella trakasserier. Peter förstår inte hur det alltid kan bli fel när han försöker prata med Gina, han kan bara inte hitta ett sätt att prata avslappnat med henne. 

Allt det här rörs samman till en välfungerande story i högt tämpo. Dessutom får författaren in order jönsig i texten också! Jag tror aldrig jag har sett det ordet i en tryckt text!

Boken är absolut svår att lägga ifrån sig, tur att det varit helg så att jag har kunnat streckläsa den utan onödiga hinder som jobbet, till exempel. Jag ser fram emot den tredje boken, som jag bara känner till som "Den blå klänningen" men som jag ju vet har ett annat namn. Tror faktiskt att jag ska kolla om den finns på biblioteket? Tyvärr kan man ju inte hoppas att någon annan har fattat hur bra böckerna är, för de har tydligen översatts så att de säljs i USA...men man kan alltid hoppas att det ligger ett exemplar av "Den blå klänningen" och väntar på mig på biblioteket!

En enda natt

Jag blev rekommenderad den här boken. Jag var faktiskt riktigt skepisk. Kan den vara bra? Jag hade just avslutat Grey serien, och ville verkligen ha en bok med handling den här gången. Jag fick för mig att den här också var erotisk. 

Visst är den det, men i förhållande till Grey-serien så är den verkligen mild. Det är mer handligen som är viktig. Och handlingen visar sig vara bra! 

Natalia De la Grip, en av sveriges bästa finanskvinnor, född med silversked i munnen i ett av Sveriges mest anrika familjer. Det har aldrig fattats henne något, annat än faderns accepterande att hon som kvinna kan vara jämställd männen. Hon kämpar sig fram i en värld av finanshajar och gör mycket bra ifrån sig, ändå är det som att faderns syn på kvinnor gör det omöjligt för henne att ha en framstående position i familjeföretaget, Investum. Just nu kämpar hon med en mycket viktig affär som kommer att ha stor betydelse för familjeföretaget. Om hon lyckas kommer de att bli ännu mäktigare än de tidigare varit, och Natalia ser det som en möjlighet att bevisa för fadern vad hon går för.

David Hammar är en av de nyrika. En hänsynslös man som ser svagheter i företag, köper upp den, effektiviserar dem, eller som det verkar, krossar dem. Han kommer från arbetargruppen och har fått sin förmögenhet som riskkapitalist. Han har en plan, en plan som han har planerat hela sitt liv. Det är att krossa familjen De la Grip.

I ett försök att vinna över någon från familjen till Hammar Capital bokar David in en lunchdate med Natalia De la Grip. Det är inte nödvändigt, men det skulle göra övertaget av Investum enklare. Han hoppas kunna övertala henne att byta sida men redan tidigt in i lunchen inser David att det är lönlöst. Natalia är för lojal mot sin familj för att ens försöka övertala henne. Istället blir det en mer eller mindre avslappnad lunch där Natalia inte förstår varför David egentligen bjudit henne på lunch.

Under lunchen märker de båda en attraktion för varandra, en attraktion som är förbjuden och som ingen av dem nämner. Deras familjer är som ärkefiender! Ett förhållande dem emellan skulle vara helt förkastligt, och speciellt ut Davids plans synvinkel, mycket idiotiskt. Ändå dras de till varandra, David kan inte hålla sig ifrån Natalia. Vad skulle en enda natt betyda? Ingenting! De skulle kunna ha en enda natt och sedan bara glömma det följande morgon! ....eller?

Historien följs från både Davids och Natalias sida. Inland får vi även ta del av Natalias bröder, Alexander och Peters tankar. Hela historien är mycket komplex med mängder av hemligheter och konspirationer. Det är spännande att följa med Hammar Capitals planer att ta över Investrum, samtidigt som David och Natalia har sin egen kamp på sidan om. För att göra det ännu mer invecklat spinns ett gammalt minne fram, en orsak till fiendeskapen mellan de två familjerna. Och såklart så måste Michael Chamoun, Davids partner i Hammar Capital, och Åsa Bjelke, Natalias bästa vän och jurist i Investum ha ett förflutet som de behöver reda ut.

En bra bok med många svängar. Jag försökte klura ut svaren på vissa frågor innan de kom in i ljuset, men hur det än gick så blev det alltid fel. En läsvärd bok, helt klart!

Inferno

Jag hittade den här boken på ett loppis, för ynka 1 €, så den fick omedelbart följa med hem. 

Jag började läsa den direkt efter Grey. Det var trögt i början. Jag gillar Dan Brown, jag gillar sättet han skriver och hans ideer. Men det är svårt för en nyfiken själ som jag att befinna mig i ett inre Florens när jag aldrig har varit där. Hur han beskriver en massa byggnader, konstverk, ställen....Jag vet, jag skulle kunna sitta med Google och googla, men jag gjorde ju inte det. Inte före nu. Jag måste säga att jag blev lite besviken över "La mappa dell'inferno", jag hade förstått att den var så makaber och bla bla bla. Jag ser ju knappt att det är människor på den! Jag infogade den här nere.

Jag hittade också en sida var man kan följa Langdons fotspår genom Inferno boken. Mycket bra om man vill veta var han har varit för att få sig ett hum om hur omgivningen egentligen ser it. Vad är det vi tittar på just nu?

Jag skulle egentligen inte villa sätta hit länken, eftersom den avslöjar hur Langdon och Sienna reser. Men sidan har en mycket intressant aspekt som jag verkligen skulle se fram emot att testa, Jag skulle rekommendera att ni läser boken INNAN ni trycker på länken, men det är i och för sig ett mycket enkelt sätt att verkligen få se vad det är Langdon ser. Så det är upp till er, länken finns här nedan.

Immerse yourself in this special tour on the trail of Bob Langdon and Sienna Miller in Florence.

We offer you the chance to view Florence from a different perspective

Langdon vaknar upp i ett sjukhus. Han har ingen aning om var han är eller vad som har hänt. Det sista han minns är att han gick över universitetsområdet till en föreläsning dagen innan. Han gissar att han är på Massachusetts General Hospital.

När Langdon bytte ställning låg han plöttsligt vänd mot fönstret igen, Nu när det var släckt i rummet var hans egen spegelbild i fönstret försunnen och istället såg han en upplyst stadshorisont.
Bland siluetterna av spiror och kupoler dominerade en ensam majestätisk fasad synfältet. Den tillhörde en ståtlig stenborg med tinnar och ett hundra meter högt torn som nära toppen svällde till ett massivt bröstvärn med skottgluggar.
Lagndon satte sig kapprak upp i sängen med värken blixtrande i huvudet. Han kämpade mot det genomträngande bultandet och fäste blicken på tornet.
Langdon kände mycket väl till detta medeltida byggnadsverk.
Det var ensamt i sitt slag.
Olyckligtvis låg det tusentals kilometer från Massachusettes. (sid 20, Inferno, Dan Brown)

Allting sker så snabbt. Från det att Langdon inser att han inte längre är i Massachusetts till att han flyr hals över huvud tillsammans med en av läkarna, Sienna Brooks. Någon är ute efter att döda Langdon, en kvinna hade hittat honom på sjukhuset, tagit sig in och skjutit Siennas kollega Marconi. Trots kaoset och paniken finner sig Sienna snabbt och bestämmer sig för att hon och Langdon ska fly, hon rycker med sig Langdons tweedkavaj och flyr sedan genom sjukhuset.

Langdon är olycklig över att han har dragit in Sienna i allt detta. Hon känner honom inte men ändå har hon valt att fly hals över huvud tillsammans med honom. När soldaterna hittar till Siennas lägenhet, tack vare ett misstag av Langdon. Han använde Siennas dator för att komma åt sin Harvard mail bestämmer hon sig för att fly tillsammans. Hon har riskerat allt, eftersom hon tydligen är i landet med falska papper.

Flykten från sjukhuset med Langdons mycket rudimentära minnesbilder, paranoida mardrömmar och en behållare med tecknet för biologisk fara blir början till ett intressant äventyr. Det som läsaren tror att är sant ändras i takt med att Langdon får nya fakta. Hans värld byggs upp tillsammans med läsarens.

En mycket intressant bok, med flera intressanta vändningar. Jag rekommenderar den verkligen! Jag har aldrig tyckt att Florence har varit ett resmål för mig, men just nu känner jag att jag verkligen skulle kunna resa till Florence och boka in en guidad rundtur ur Inferno's perspektiv. Jag skulle också villa tillbaka till en av mina favoritstäder, för att besöka en plats som jag inte ens visste fanns, men som nu skulle vara intressant att besöka. 

Grey - femtio nyanser av honom enligt Christian

Vi möter Christian Grey, den uttråkade mångmiljonären som är ute efter ett nytt tidsfördriv, en ny undergiven. Han är irriterad över att han gått med på att göra den där intervjuven för en skoltidning, men han har gjort det som en tjänst för en affärsbekant. Han kan gott ha en gentjänst innestående.

När hans sekreterare meddelar att Anastasia Steel är där för intervjun blir han mer irriterad. Här ställer han upp på en intervjuv han egentligen inte ens vill göra, och så behagar hon som ska intervjuva honom vara upptagen. Christian ogillar överraskningar.

När Anastasia bokstavligen snubblar in i hans kontor blir han, som sagt, irriterad, men han hälper henne upp. Hon tittar upp med sina blå ögon på honom, ögon som verkar se honom, se igenom honom, se hans inre. Han känner sig blottad.

Miss Steel faschinerar Grey. Han kommer på sig själv med att ha inte så rumsrena tankar, samtidigt som han tillrättavisar sig själv, hon är för ung! Han märker att situationer som annars skulle irritera honom verkar roa honom, som när Anastasia fumlar med bandspelaren. När intervjun är slut vill han inte att hon ska gå, det är en ny tanke hos honom. En tanke som stannar kvar tillsammans med hennes Hejdå Christian som hon säger när hissdörrarna stängs.

Han är van vid att de kvinnor han omgett sig med har varit medveten om hans livsstil, om hans sexuella preferenser. Han har aldrig jagat en kvinna, men nu kan han inte sluta tänka på henne.

Allt är så nytt. Nya känslor, osäkerheten, vad är det hon gör med honom? frågar han sig flera gånger.

Efter att jag hade läst femtio nyanser av honom fick jag veta att det fanns en bok som heter Grey. Den har jag ivrigt väntat på att få läsa. Jag hade större förvåntningar på den än jag kände att jag fick från första boken. Efter det läste jag även femtio nyanser av mörker samt femtio nyanser av frihet. Sista boken var en sådan förbättring från första boken! Jag sträckläste sista delen av boken!

Men det är inget mot vad den här boken är! Jag  sträckläste hela boken! Jag köpte den en fredag eftermiddag....ja, köpte, de sa på biblioteket att jag måste vänta till den 19:de denna månad innan boken ska lämnas tillbaka. Det är ju en evighet till dess! Så jag passade på att köpa den istället. Ett impulsinköp. Jag började läsa den direkt. Lördag klockan 14 hade jag planer som gjorde att jag inte kunde läsa boken alls, men det var mycket intressant även för mig att inse att jag hade läst över halva boken. Söndag och måndag var också sådana dagar som jag inte kunde sätta mig ner och läsa, men idag, tisdag, har jag läst ut boken! Och jag har redan googlat när följande bok om Grey kommer ut! Tyckte precis att det stod något om 18 juni...men det stod inget årtal, så jag vet inte om det betyder nästa år....eller om det inte betyder något alls. Väntar på den gör jag i alla fall! Den är riktigt bra! 

Femtio nyanser av frihet

Alltså wow! När jag började läsa om femtio nyanser av honom så svor jag! Jag måste sluta läsa för att avreagera min inska i ett blogginlägg. Nu har jag läst ut den sista i serien (och väntar med iver på den fristående (?) Grey, boken ur hans perspektiv!). Jag har sträckläst den! Jag lovar! Lite i början var det som en medel-bok. Men mot slutet! Med tårar i ögonen och bultande hjärta kunde jag knappt släppa boken ifrån mig för att gå på toaletten (ja,ja, jag ska sluta med alla utropstecken). Jag valde att ändra mina planer för idag för jag kunde inte släppa boken. Jag meddelade min man att han faktiskt stör mig, jag försöker läsa, när han ville diskutera med mig.

Anastasia och Christian har gift sig, vi möter dem på deras bröllopsresa.I början av boken är de väl istängda i sin egen bubbla, men ganska snart börjar boken få handling (För jag anser inte att snuskigt knulleri räknas som handling!). Det är så mycket som händer. Hot mot familjen, Christian som försöker hålla Ana säker genom att undanhålla information från henne, Christian som sakta låter Ana veta lite mer och lite mer om hans förflutna, Ana som är olydig (men det är hon väl helatiden enligt Christian)....

En mycket bra bok! Jag är/var alldeles fängslad av den! (Jaja, jag vet...utropstecken!)
I slutet av boken får man ett litet smakprov av hur boken från hans perspektiv kommer att vara. Jag tror att det kommer att vara en riktigt bra bok! (ja just ja...utropstecken...) Jag tror att jag ska kolla om de har den inne på biblioteket. Hon som jag har lånat bokserien av har inte den sista boken nämnligen.

Ja....något att göra för mig imorgon annat än att lämna tillbaka denna bok.
Författaren har verkligen mognat under dessa tre böcker. Det är riktigt roligt att se, känna och det skulle vara helt underbart att få säga det åt henne. Säkert många som redan har skickat feedback åt henne, mina ord skulle helt klart fastna i mängden och blir ett sammelsurium av allt det andra. Men ändå. Hon har verkligen mognat! Bra gjort!

Femtio nyanser av mörker

Jag hade inte mycket gott att säga om Femtio nyanser av honom. Jag minns att jag måste ta pauser för att skriva av min ilska och frustration. Men jag måste säga att E. L. James har vuxit som författare! För även om jag hade verkligen låga, eller inga förväntningar på den här boken, så tycker jag att den här boken har en story, det är inte bara en massa knullande, även om det såklart förekommer en hel del. 

I den första boken hade Ana lämnar Christian. Nu är hon förkrossad, i ett mörker. Jag tror att vi alla har känt det mörkret när vi har blivit lämnade eller lämnat någon, varit ifårn någon eller mistat någon vi älskar.

Jag funderade på det där innan jag började läsa. Hur ska de någonsin kunna bli en efterföljare till boken? Orsaken till att hon lämnade honom är en mycket stor del av den första boken, om jag säger som så. Hon klarar inte av att vara den han vill att hon ska vara.

Men i den andra boken har han insett något som han aldrig har varit med om förut. Mörkret och tomrumet när hon lämnade honom. De hittar tillbaka till varandra, på något märkligt vis. Det krävs mycket prat, något han inte är så vidare bra på, han är mera av den fysiska personen. Christian märker att det som krävs av honom är något som han är villig att ge, något han behöver. 

Ibland blir jag verkligen irriterad på hur Ana tänker. Hur små saker kan bli såna stora problem, hur hon inte bara kan acceptera vissa saker utan det måste vara ett problem. Men sen inser jag att hon är så mycket yngre än jag, bland annat i en mening på slutet där hon tycker att hon verkar vara så gammal, typ 30! Kanske jag faktiskt hade "liknande" problem när jag var....väntas nu...hon är 21 kanske? Okej, jag hade långt ifrån samma problem, jag har aldrig träffat en kille med så många nyanser av mörker.

Den här boken är värd att läsas! Jag känner att jag inte kan berätta allt för mycket om boken utan att avslöja allt för mycket.

Anas och Christians förhållande djupnar. Det går verkligen fort framåt, men det är också en berg-och-dal bana med många olika vändningar. Galna ex. Enda väninnan. Hans väldigt stora förflutna. Hans rädsla att berätta, för han är så säker på att om Ana vet sanningen så kommer hon att sticka, och det vet han att han inte kommer att överleva.

Den här boken innehåller förutom allt sex också förklaringar, spänning och på slutet en otrolig twist som gör att man väntar med spänning på vad som kommer att hända i den tredje och sista boken!

Som sagt, Författaren har verkligen mognat! Jag gillar! 

Jag är wanted

Jag har väldigt blandade känslor angående den här boken. Jag gillade tanken på att den var verklighetsbaserad. Någonstans i mitten började viljan att forska, ta reda på, koppla det till verkligheten, ta över. Jag googlade. Det första google spottar fram är att David Larsson är en bluff. 

Jag blir alldeles paff. Visst, jag hade mina misstankar, men jag hade helst av allt ha hittat att jag hade fel. 

Jag bestämde mig i alla fall för att inte lita på första bästa rubrik. Så jag googlade vidare. Till slut hittade jag en sida som verkar genuin. Gå ner lite i följande websida så får ni läsa en artikel om hur Daniel Luthman beskrivs som en bluff:

Gangsterförfattarna

Bland en del nya författare har det blivit lite av en trend att påstå sig ha varit grovt kriminell. Utmärkande för deras böcker är en föreställning om kriminella som monster i största allmänhet. Alltså film- och tv-världens schablonbild.

Samma sak här. Vad de beskriver går aldrig att placera på en bestämd plats vid en bestämd tid. Och några dokument eller annat som kan styrka deras berättelse redovisas aldrig.

Den som var först med det här och som nog får ses som mästaren i den här genren är Daniel Luthman, eftersom han fått mest publicitet.

För ett drygt år sedan, när han allt som oftast användes som ”expert” på grova brott i olika medier, tittade jag närmare på honom. Jag grävde i hans förflutna och han ställde glatt upp när jag ringde och bokade en intervju med honom. Det skulle han inte ha gjort.

Jag måste helt ärligt säga att jag tyckte att boken var spännande, jag kände pulsen stiga. Men efter att jag visste att det inte var sant kände jag mig bara lurad. Skulle det ha varit att jag läst boken från början med vetskapen om att det inte är sant så skulle boken ha varit superbra! Författaren är riktigt duktig på att skapa rätt språk för boken. Jag ville gärna citera någonstans från boken för att ge ett smakprov på språket, men fast jag tyckte att språket var samma genom hela boken, slang och ofullständiga meningar, så hittar jag ingenstans som jag känner att jag vill citera.

Oberoende om sagan är sann eller inte så har författaren gjort ett fantastiskt jobb med att skapa en lögn. Han har till och med en blogg.

Boken handlar alltså om hans liv som kriminell. Grovt kriminell med värdetransportrån och indrivningar. Våld och tid bakom galler.

Det som jag reagerade på var att författarens minne är så fantastiskt bra. Han minns detaljer ur situationer, dialoger, you name it. Visserligen. Har man storyn och är en bra författare så kan man ju fylla ut med sådant som verkar vettigt i situationen. Men min erfarenhet av självbiografier är att mycket flyter ihop och det är svårt att hålla isär. Visserligen försöker han inte hålla någon rak tidslinje, utan ibland pratar han om det ena, ibland om det andra, och ibland är han i Tailand med sin flickvän, där han gömmer sig medan han skriver boken.

Som sagt, en mycket bra bok. Men gå in med inställningen att det är en lögn. Att komma på mitt under läsningen att det är en lögn är ingen höjdare. 

Femtio nyanser av honom

Det här är en bok som fick mycket uppståndelse när den kom. Så erotisk och bla bla bla. På grund av all uppståndelse har jag faktiskt vägrat läsa boken. Men jag har sett filmen, så jag har en lite idé om vad boken handlar om.

Det finns en del (läs: många) saker som jag stör mig på.Visserligen är det omtumlande att vara störtkär, men Anastasia Steel blir torr i munnen var och varannan minut. Och Christian Greys talanger i sovrummet, tja, det är väl att överdriva en smula. 

Fast jag vet att det är en erotisk bok kan jag faktiskt bli irriterad på alla smekningar och stön och herregud...jag har faktist hoppat över några sidor bara för att komma vidare i själva storyn istället för att få alla detaljerna på hur man slickar här och där och har oralsex. Jag var också rätt irriterad på en sexscen i ett badkar. Jag vet inte hur mycket vatten det egentligen var i badkaret, men tydligen drunknade inte Anastasia av att ha hela hans penis i munnen. I min värld så har jag lite mer vatten i mitt badkar än att det täcker skinkorna. Dessutom hade ju vattennivån höjts när han satte sig ner, så vad var vattennivån innan? Till tårna? Och tydligen var det varmt i vattnet för det hade tagit en stund hör hennes kropp att vänja sig....men fortfarande, vattenmängden??

Jag hörde om en som hade sagt att det är en kvinnoförnedrande bok. Det är en bok där mannen är den dominanta och kvinnan är den undergivna....i mina ögon kan det väl inte bli något annat än kvinnoförnedrande, fast den undergivna borde alltså gilla att bli förnedrad, vilket inte alla gör. Så visst kan jag förstå mannen som upplevde att boken är kvinnoförnedrande. 

Storyn i stort, förutom alla sexscener. Anastasia Steel har bara sluttentorna kvar när hon tvingas hoppa in istället för sin rumskamrat Katherine Kavanagh, som har gått och fått en förkyning, för att göra en intervjuv till skoltidninge om Christian Gray. Anastasia har då ingen lust, hon är nervös och har en förmåga att var klumpig, något som hon råkar vara första gången hon träffar Mr. Gray, hon bokstavligen snubblar in i hans kontor. Av någon anlednig finns det något hos Anastasia som Grey fastnar för. Han kan inte hålla sig borta från henne. 

Han visar sig vara kontrollerande, svartsjuk och med mycket speciella sexuella preferenser. Han har inga flickvänner och han dejtar inte. Innan Anstasia och Grey kan inleda ett förhållande måste Anstasia skriva under ett kontrakt. De måste komma överens om vad som är hennes gränser, vad som är hans gränser och vad som känns okej.

Det är en helt overklig värld som Anastasia, den oskuldsfulla oskulden, snubblar in i.

Bilden är tagen från internet. Jag råkade lämna tillbaka boken utan att fota den. Men skulle jag ha fotat den hade det varit samma framsida i alla fall, så jag valde att "stjäla" en bild.

Men jösses vad de pratar om mat och behovet av att äta och viljan att inte äta! För att inte tala om att de dricker vin hela tiden. Först tillrättavisar Grey Ana (ja, Anastasia kallas Ana, och jag har tröttnat på att skriva hennes fulla namn) om hennes alkoholvanor, vid ett senare tillfälle bestämmer han att hon ska dricka ett glas vin istället för en cola. Logik?

Det kanske märks att jag tycker att den här boken är bland det sämsta jag någonsin har läst! Egentligen har jag inte ens kommit halvvägs i boken, men det är så mycket som jag irriterar mig på. Saker som att Ana får orgasm bara av att han rör vid henne. Bara han lite pillar på hennes bröst är hon ju redan redo. Ja, ja, jag vet att det är en fiktiv story och fiktiva människor. Men författaren har nog varit så inställd på att få det att låta så erotiskt och underbart som möjligt att hon har glömt att se till verkligheten. Jag irriterar mig dessutom på Anas snälla! När hon ber att han inte ska sluta, hur hon blir aldeles ifrån sig bara för att han är långsam eller för att han slutar mitt när det, tydligen, är som skönast så att hon lämnas otillfredsställd. Jamen jiiiises! Det verkar ju inte som att Grey är någo sådan som lämnar kvinnor otillfredsställda, så ha lite tålamod!

Det här är en sådan bok som gör att jag ibland bara måste sätta den åt sidan för att skriva av mig all frustration. Inte sexuell frustration, utan hur frustrerande dålig boken egentligen är. Jag förstår inte att den har sålt 35 miljoner exemplar. Skulle jag ha ett förlag och den hade kommit till mig för att jag skulle kontrolläsa den, så hade den aldrig kommit i tryck.

Däremot försöker jag att aldrig lämna en bok på hälften. Jag har dessutom planer på att läsa de två andra i trion....hur jag ska få emergi till att klara mig igeom det har jag då verkligen ingen aning! 

---

I alla fall kom jag till slut igenom boken. Till min stora förvåning blev den bättre mot slutet. Antingen det eller så hade jag blivit så van vid min frustration så jag orkade inte känna den mer... Den blev inten "oh my God vad bra!" men den blev läsbar. 

Jag har också fått veta att hon inte har gett ut boken via något förlag, utan hon har gett ut boken själv. Vilket förklarar att förlaget inte skrattade henne upp i ansiktet, utan bara villigt publicerade den eftersom den tydligen fick en fantastisk efterfrågan. 

Jag har också hittat en bok ut Christian Greys synvinkel! DEN ska jag däremot läsa! Av samma författare, men jag hoppas att tre tidigare böcker har gjort henne till en bättre författare, så jag har förhoppningar. Ja, det är medvetet som jag inte skriver "höga förväntningar".

Ingen bok jag rekommenderar. Men, tydligen behöver jag inte göra det, för efterfrågan på den är skyhög. Jag har den andra boken redo och ska snart börja på den. Tar bara en paus med en annan bok för att det inte ska bli för intensivt.

The Da Vinci code

I decided to read this book in English a very long time ago. It's just that it took me a very long time to actually start. When I finally started reading it was so easy! 

I have read this book in Swedish before, but since English is not my first language I hesitated to read it. Sometimes there are words that is difficult to understand and that will make the story difficult to follow. Although, when I started reading the first two pages where a little bit difficult, then it was like I was reading my first language. 

The story itself is very interesting, in my opinion. All the codes and hidden meanings and secrets. It is so very interesting because you can follow it in reality as well. For example in the paintings that is described in the book. 

Professor Robert Langdon is waken up in the middle of the night to be involved in a murder case in a way that he would never have guessed. An elder curator has been murdered inside the Louvre and there are a few things that is strange about everything. Langdon doesn't understand why he has been brought in, other than it must be his knowledge of symbols. Sophie Neveu involves herself to save Langon from the situation he has not yet understood he is in.

This is the beginning of a hunt to g´figure out a code that the elderly curator, that happened to be Neveus grandfather, had left her. At the same time that they are being hunted by the police.

It is well worth reading! 

Den femte årstiden

Den femte årstiden är en blandning av en riktigt bra bok, en mycket underlig bok och en rent utsagt dålig bok. Jag vet helt ärligt inte vad jag ska tycka om den som helhet. De tre delarna stider med varandra om att vara den som syns och hörs mest.

En kvinna hittas skändad vid en skogsväg. Det ser ut som att själva skogen har våldtagit henne. Som att själva djävulen har haft henne hos sig endast för sitt eget höga nöjes skull, för att kunna utöva onsdska.

(tyvärr har jag glömt bort att avsluta recensionen. Jag tänker inte fortsätta den mer, utan jag tänker nöja mig med att fortfarande minnas att det var en blandning av en riktigt bra bok och en underlig bok...)

Farlig kärlek

Jag blev rekomenderad boken av en vän. Det är i och för sig en tid sedan hon läste den. Hon berättade att det var av en afrikansk författare. Afrikansk, sa jag, Afrika är stort, vilket land? Så vi kollade lite fakta om författaren (fanns bak i boken). Ben Okri föddes i Nigeria 1959 och tillbringade sin skoltid omväxlande i London och Nigeria.

Jag tycker ju i och för sig att man borde säga omväxlande i Storbritannien och Nigeria....eller alternativt London och den stad vari han tillbringade den andra delen av sin skoltid. Nigeria är något större än London, om jag uttrycker mig milt.

Boken handlar om Omovo, en ung man som drömmer om att bli konstnär. Han är förälskad i grannflickan Ifeyiwa, som har tvingats gifta sig med en äldre man. Mannen är våldsam och kontrollerande. Ändå finner Omovo och Ifeyiwa varandra. De har hemliga träffar och promenader. De är varandras ljuspunkt i tillvaron.

Omovo bor tillsammans med sin pappa och sin styvmor. Han har inget bra förhållande med någon av dem. De går om varandra i huset och undviker varandra. Förutom styvmodern som kan vara grälsjuk.

Boken utspelar sig i 70-talets Lagos som fortfarande genomsyras av kriminalitet och korruprion efter inbördeskriget.

Jag tycker att boken är konstig. Från början till slut. Omovos funderingar, de stämmer inte överens om hur jag har uppfattat att tankesättet i Lagos skulle kunna vara. Jag kan såklart ha helt fel! Men det känns mera som ett västerländskt tankesätt placerat i Afrika. Visserligen verkar det som att Omovo själv känner sig malplacerad, som att hans sätt att tänka inte riktigt passar in.

Diskussioner utvecklas aldrig till fullo. Kanske det är något afrikanskt? Två personer kan börja en diskusion, sen kommer den ena plötsligt på att den inte vill diskutera det mera, eller så har den ena tappat intresset. Det känns för mig som att just som konversationen börjar bli givande så tar den slut...

Vad kärleken beträffar så är den verkligen farlig. Ifeyiwas man är en svartsjuk och brutal man. Jag förstår inte hur någon lyckas hålla en kärleksaffär hemlig i ett så litet samhälle som boken beskriver.

Sammanfattning. Boken gav mig inte mycket mer än frustration. Kärleksaffären kunde ju såklart inte leva ut, men som den tog slut är verkligen frustrerande. Men med det tog inte boken slut. Utan den fortsatte till det att jag trodde att jag skulle ge upp (nåja, det trodde jag redan i mitten av boken. Men av någon anledning gillar jag inte att lämna böcker på hälft).

Tydligen finns det de som tycker att boken är bra. Så jag kan väl säga att man får väl läsa den och ta reda på vilken sida man står på!

Stalker

Jag hade helt missat att jag hade en Kepler kvar att läsa! Som vanligt så slukade jag den.

I den här boken får vi träffa Margot Silverman, hon är rikskriminalens nya expert på stalker, seriemördare och spree killers. Mordet på Maria Carlsson är hennes första egna fall. Skulle hon ha vetat hur våldsmt fallet skulle utveckla sig kanske hon skulle ha valt att lämna över fallet till Adam Youssef som hon jobbar tillsammans med. Men när hon får veta att det har kommit in en ny film vänder hon och går tillbaka till sitt arbetsrum, det som tidigare hade varit Joona Linnas rum. Hon och Adam övertog det samma dag som polisen ordnat minnestund för honom.

Fallen som Margot och Adam jobbar med börjar med att det kommer ett videoklipp. Någon filmar en kvinna, en kvinna som följer sina vardagliga rutiner, tar på sig sina strumpor t.ex. Senare hittas denna kvinna mördad. Och nu har Margot fått veta att den andra filmen har kommit in. Handlar det om en seriemördare? Vad har offren gemensamt? Är det en person som gillar att spionera på kvinnor och som har tagit steget från att bara titta till att faktiskt mörda?

Videon ger inga ledtrådar. Det är som att titta in i ett vanligt vardagsrum. Det kan vara vem som helst!

Plötslit får polisen tag i ett vittne, en pojkvän som kommit hem och hittat sin flickvän mördad. Han har i panik städat upp alla bevis och bäddat ner henne i sängen. Polisen har inget att gå efter, och mannen befinner sig i chocktillstånd och kan inte ge polisen några som helst upplysningar om vad som har hänt.

Erik Maria Bark kallas in för att försöka hypnotisera mannen för att han ska kunna återge något av det som har hänt. Han går varsamt fram, under första sessionen försöker han att endast få mannen att inse att den han älskar är död. Men plötsligt säger han något, något som gör att Erik Maria Bark väljer att ta ner mannen i en djupare hypnos för att få honom att berätta hur brottsplatsen sett ut. Han får den information han vill ha och går direkt till sin dator för att gå igenom registret för tidigare patienter. Samtidigt som han gör det berättar han för polisen att mannen inte pratade under sin hypnos, att han endast hade blivit medveten om att flickvännen var död. Han påstår också att han har glömt att sätta igång videoinspelningen under hypnos sessionen. Margot är arg, frustrerad och irriterad. Erik Maria Bark känner ångest över att ett förflutet misstag har kommit tillbaka, en information som han tidigare har undanhållit polisen kanske kan visa sig vara viktigare än han trott.

Jag saknar Joona Linna som karaktär. Visserligen är hans död bara ett skådespel, men den mannen som sedan återvänder är endast ett skal av den forna polisen. Visseligen blir han bättre av att få medescinsk vård, men fortfarande känner jag att det är inte rätt mot Joona Linna att få sin karaktär nerbruten.Jag gillar inte heller Erik Maria Barks sätt att hantera situationen, istället för att hjälpa till att reda ut den så trasslar han till den ännu mer.

Annars så gillar jag boken! Den har den sortens spänning som gör att man inte vet om man kommer ihåg att andas, samtidigt som ett enkelt "pling" från telefonen gör att man hoppar till.

En läsvärd bok med många vändpunkter. När man tror att man vet vad det är som pågår så kommer ännu en twist. Rekommenderas!