I den här boken får
vi träffa Margot Silverman, hon är rikskriminalens nya expert på
stalker, seriemördare och spree killers. Mordet på Maria Carlsson
är hennes första egna fall. Skulle hon ha vetat hur våldsmt fallet
skulle utveckla sig kanske hon skulle ha valt att lämna över fallet
till Adam Youssef som hon jobbar tillsammans med. Men när hon får
veta att det har kommit in en ny film vänder hon och går tillbaka
till sitt arbetsrum, det som tidigare hade varit Joona Linnas rum.
Hon och Adam övertog det samma dag som polisen ordnat minnestund för
honom.
Fallen som Margot och
Adam jobbar med börjar med att det kommer ett videoklipp. Någon
filmar en kvinna, en kvinna som följer sina vardagliga rutiner, tar
på sig sina strumpor t.ex. Senare hittas denna kvinna mördad. Och
nu har Margot fått veta att den andra filmen har kommit in. Handlar
det om en seriemördare? Vad har offren gemensamt? Är det en person
som gillar att spionera på kvinnor och som har tagit steget från
att bara titta till att faktiskt mörda?
Videon ger inga
ledtrådar. Det är som att titta in i ett vanligt vardagsrum. Det
kan vara vem som helst!
Plötslit får polisen
tag i ett vittne, en pojkvän som kommit hem och hittat sin flickvän
mördad. Han har i panik städat upp alla bevis och bäddat ner henne
i sängen. Polisen har inget att gå efter, och mannen befinner sig i
chocktillstånd och kan inte ge polisen några som helst upplysningar
om vad som har hänt.
Erik Maria Bark kallas
in för att försöka hypnotisera mannen för att han ska kunna
återge något av det som har hänt. Han går varsamt fram, under
första sessionen försöker han att endast få mannen att inse att
den han älskar är död. Men plötsligt säger han något, något
som gör att Erik Maria Bark väljer att ta ner mannen i en djupare
hypnos för att få honom att berätta hur brottsplatsen sett ut. Han
får den information han vill ha och går direkt till sin dator för
att gå igenom registret för tidigare patienter. Samtidigt som han
gör det berättar han för polisen att mannen inte pratade under sin
hypnos, att han endast hade blivit medveten om att flickvännen var
död. Han påstår också att han har glömt att sätta igång
videoinspelningen under hypnos sessionen. Margot är arg, frustrerad
och irriterad. Erik Maria Bark känner ångest över att ett
förflutet misstag har kommit tillbaka, en information som han
tidigare har undanhållit polisen kanske kan visa sig vara viktigare
än han trott.
Jag saknar Joona Linna
som karaktär. Visserligen är hans död bara ett skådespel, men den
mannen som sedan återvänder är endast ett skal av den forna
polisen. Visseligen blir han bättre av att få medescinsk vård, men
fortfarande känner jag att det är inte rätt mot Joona Linna att få
sin karaktär nerbruten.Jag gillar inte heller
Erik Maria Barks sätt att hantera situationen, istället för att
hjälpa till att reda ut den så trasslar han till den ännu mer.
Annars så gillar jag
boken! Den har den sortens spänning som gör att man inte vet om man
kommer ihåg att andas, samtidigt som ett enkelt "pling"
från telefonen gör att man hoppar till.
En läsvärd bok med
många vändpunkter. När man tror att man vet vad det är som pågår
så kommer ännu en twist. Rekommenderas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar