Moon walk

Jag har läst några biografier innan denna. Jag har gillat alla (och är det någon jag inte gillat så har jag förträngt det), men den här. Ja, vad ska jag säga. Jag får den information jag...nä...det är just det! Jag får inte den information jag vill ha! Jag får inte veta så mycket om Michel, som jag får veta om vad han tycker om sin karriär. De album han släppt, vad han tyckte om branschen. Den var ytlig, skulle jag säga. Han låter oss inte komma in på skinnet. Fast, det säger han flera gånger att han är mån om sitt privatliv.

Det är inte det att jag tycker att den är dålig, jag bara förväntade mej något annat. Jag har försökt ta ett steg tillbaka och läsa den ur en annan vinkel, men det var ändå inget för mej. Jag vet inte ens vad jag ska skriva om boken! Jag kan inte återge något som han skrivit. Inget har varit så att jag kände att "perfekt!" och när man läst boken inser man hurdan perfektionist han var. Hur en sådan här bok har kunnat slinka igenom förstår jag inte. Kanske han inte hade samma passion för boken som han hade för musiken. Ja, det är väl det mest troliga vad han än själv skulle påstås :)

Den får inget bu eller bä från mej, den var ... intetsägande. Jag skulle villa läsa en bättre biografi om Michael Jackson. Denna bok var hans tankar, ja, men ändå...inte det jag ville läsa.

Vad ville jag läsa? Jag ville veta lite mer om hans uppväxt, få en inblick i vad som är sant och vad som är falskt av alla påståenden som snurrar. Han nekar själv (i boken) att han gjort någon som helst plastikoperation annat än näsan, att det som man ser som skillnaden mellan honom som barn och honom som vuxen är att han som barn är knubbig och som vuxen smal. Jag har inte jämfört bilder av honom som barn och vuxen annat än att han är SÅ mycket ljusare som vuxen. Och det är något som inte växer bort! Det skulle jag ha velat veta, hur gick det till?

Av en kompis har jag fått veta att det finns blekningskrämer, innehållande blekmedel utspätt med hudkräm, men att han troligtvis använt en maskin. Hur maskinen fungerar har jag inte fått klart för mej, annat än att om man slutar använda krämen så blir man brun igen, med maskinen hålls man vit. Janet, hans syster, använder (enligt samma kompis) krämen. För det ser han. Fråga inte hur, för på det svarade han att han ser det på samma sätt som en annan kunde säga att hon använder krämen. Men det är väl klart! Blir man ljusare i hyn måste det finnas en förklaring? Det går inte att gömma att man blir ljusare! Så jag fattar ändå inte.

Till Jacksons försvar så var boken utgiven 1988, så han kanske inte var så ljus i hyn då inte. Kanske han använde kräm? Jag kan inte ens säga hur han såg ut 1988. Hans biografi har inte gett mej en längtan om att ta reda på mera om honom. Inte som The Heroin Diaries som jag sträckläste, som gjorde att jag upptäckte ett band som jag inte visste existerade, som gjorde att jag sökte upp vilka låtar de gjort och började lyssna på dem. Som gjorde att jag skulle villa träffa Nikki Sixx.

Kanske lika så bra det, för det är lite svårt att träffa Michel Jackson idag. Men det skulle ha varit kul att känna samma sak efter att ha läst hans bok.

The Game

It is not often that I get addicted to a book. I can read a bok from front to back, but it is not really the same. I've had only one book before that I was addicted to, ironically it was the Heroin diaries by Nikki Sixx. To be completly honest that one was more addictive, but this is almost the same! I have to read it! I have trouble putting it aside. It is interesting and fun, easy to read.

It is full of tips how to get a girl be attreacted to you (a guy), to be interested and to have a great conversation. How to get her phonenumber without asking for it and how to get over your fear of rejection. And it would definitely work on me!
I was drawn to this book, I had red the backside of a whole bunch of books, some I found interesting, some I didn't even finish the backside text. But this I instantly decided to read! And it was my savior when I missed my bus and had to wait for 5 hours until the next bus! I red it for 5 hours straight! And I don't know that the time was passing, I just looked at the time every once in a while equally surpriced everytime that so much time had passed. I'd recommend this book to anybody!

I like to add a few citates from the book. This one is about how you overcome your fear of getting caught tryint to manipulate her. "You don't shover or shave for a month, until you smell like a sewer. Then you walk around for two weeks wearing a dress and a golie mask with a dildo strapped to the front. That's what I did. And I will never be afraid of public humiliaton again." (Rastputins asnwer to how you get over fear, page 156 in the Game)

One girl he really did get feelings for, and they dated. But it didn't work out in the end. This explains the emotions he and that girl felt best. We have this idea that love is supposed to last forever. But love isn't like that. It's a free-flowing energy that comes and goes when it pleases. Sometimes it stays for life; other times it stays for a second, a day, a month or a year. So don't fear love when it comes simply because it makes you vulnerable. But don't be surpriced when it leaves, either. Just be glad you had the opportunity to experience it. (fond in a book Neil Strauss was reading when unable to sleep, page 213-214 in the Game)

The book itself is very surrealistic, even though it is said it is real. When they are out sarging (1verb: to pick up women, or to go out and try to meet women (page 484)) for a new women all the time, there isn't any feelings in the game. This is how Mystery explained his feelings for a woman he was dating "I actually had a crush on my own girlfriend". (page 353, The Game)

A side effect of sarging is that it can lower one's oppinion of the opposite sex. You see too much betrayal, and infidelity. If a women has been marridge three years or more, you come to learn that she is usually easier to sleep with than a single women. If a women has a boyfriend, you learn that you have a better chans of fucking her the night you meet her than getting her to return a phone call later. Women , you eventually realize, are just as bad as men - they're just better at hiding it. (side 382, the Game)

The book lost it's interest to me when I actually got into a relationship. Even though it is still interesting to read it was more interesting when I was single, just getting out of a relationship. I do not feel that I had to read it, but I still thought it was easy to read and I enjoyed the book.

In the end of the book Neil Strauss leaves Style behind to get into a serious relationship. It is interesting to know how sarging can take ofer your life completly, and how love plays a part in a relationship.

Read it! It's worth it! But don't try to become like them, I don't think that is worth it. But to use some knowledge, that is only smart!

Rädda Felix

Att skapa ett barn för att rädda livet på ett syskon

När jag börjar läsa boken möter vi Helena i förlossnings rummet. Hon får sin son, en Mathias hon har blivit mamma!

Min första tanke är Mathias? Hette inte boken rädda Felix? Det är för att Mathias inte går att rädda. Han har en dödlig, ärftlig sjukdom som gör att hans kropp inte kan bryta ner fettet i maten. Cellerna saknar en enzym för att forsla ut fettsyror. Nervtrådarna blir förfettade. Det kallas en neurologisk kollaps. (sid 8, Rädda Felix)

Helena är bärare av genen, en X-kromosom. Men kvinnor har två X-kromosomer, därför kan hennes andra X-kromosom göra det som den första inte kan, forsla ut fettsyror. När sjukdomen konstateras är det för sent att rädda Mathias. Lillebror kollas på samma gång, och konstateras vara bärare av samma sjukdom. En sjukdom som kan bryta ut när som helst utan förvarning, med nedsatt hörsel, syn och rörelseförmåga, men bevarar full intelligens.

Helena startar en kamp för att rädda sitt barn. Hon googlar och söker all information hon kan få tag på. Två år efter att sjukdomen brutit ut hos Mathias lever han fortfarande, trots alla odds och Helena kämpar med att bli gravid med ett syskon till Felix, ett syskon som kan bidra med benmärgstransplantation som kan rädda Felix.

Och Helena har fått kämpa! Mot människor som tycker att det hon gör är oetiskt, not läkare med annan åsikt, för att få skaffa ett till syskon, mot alla fördomar som kallar syskonet för reservdelsbarn.... För rätten att rädda sitt barn!

Till slut får hon som första i Sverige genomgå PGD/HLA, ett sätt att skräddarsy ett barn. En provrörsteknik där de befruktade äggcellerna kontrolleras och endast embryon med rätt benmärgstyp beaktas, därtill plockas alla embryon som bär på kromosom mutationen bort.

Detta är en bok som berör!! Jag grät när jag läste den. Tänk att som förälder veta att inte bara ett, men två av sina barn är döende! Och att man dessutom i sorgen och förvirringen måste kämpa med näbbar och klor för rätten att rädda ett av sina barn samtidigt som man måste inse att det andra barnet är bortom all räddning. Till råga på det kämpa mot läkarvetenskapen som anser att det är rätt att ge en 12-årig kille ett dödsbud. Skulle du villa veta när du ska dö? Skulle du villa ligga ner och vänta på att döden kanske ska komma imorgon? Eller vill du fortsätta leva med ditt hopp och kanske överleva 2 år till trots alla odds? Jag väljer det senare! Jag väljer livet!! Dö gör vi ju alla förr eller senare... oberoende

Dagens nyheter fick följa familjen i deras kamp. Här är en artikel från 2009 och en artikel senare 2009.

Hemliga Pappan

Är en blogg i bokform. En bok som inte är gjord för att streckläsas (även om det är precis vad jag gjort...) utan den är så liten att den ska få rum i skötväskan. För att man ska kunna läsa ett inlägg nu och ett inlägg då.

Nu har jag inga barn och ingen skötväska, så jag läste den rakt igenom. Korta enkla texter. Fyllda med humor och pappakärlek.

Vad kan jag mera berätta? Berättelserna fortsätter på hemligapappan.se

Hedersmordet på Pela

En artikel som jag hittade i aftonbladet. Den är från 2003 så den är ju inte riktigt up to date, men vill man läsa så får man.

I boken är det Breen som berättar, hon berättar om sin familj i Irak, hur de under Saddam Husseins tid tvingades fly över bergen till Turkiet, eftersom de var/är kurder. Hur de sedan flyttar till Sverige och hur deras pappa Agid totalt ändrar. Han har alltid varit den som bestämmer, men i Sverige är kulturen annorlunda och han blir ännu mer kontrollerande. Han anser att döttrarna som tar till sig den svenska kulturen är dåliga flickor och vill hindra dem från att smutsa ner familjenamnet.

Snart börjar rykten spridas om Pela. Hur hon är en dålig flicka, hur hon har flera pojkvänner, hon rymmer hemifrån och även detta sätter fart på ryktena. När Pela till slut kommer hem ber hon sin far om ursäkt, men Agid vill att hon även ska be sina farbröder om ursäkt, vilket Pela inte kan acceptera, därför rymmer hon igen. Hon känner sig instängd och vill kunna leva som hon själv önskar.

Familjen är orolig för Pela, de vet inte var hon är, ryktena om henne fortsätter att spridas. Falska rykten. Pela kommer hem även denna gång, och familjen bestämmer att Pela ska giftas bort i Irak med en släkting, för att hålla skammen inom familjen. Pela och hennes mamma åker till Irak för att förbereda bröllopet, Breen och Agid följer efter senare. I Irak lugnar Pela ner sig, i Irak tar hon tillbaka de traditioner som de lever med där. Hon trivs i Irak. Ovetande om sitt över städar hon och Breen huset för friarna som ska komma och titta på henne.

En av farbröderna kommer till huset. De hälsar på honom med respekt, bara en stund efter är Pela död.

Pelas död var ett sätt att tvätta bort skammen. Det var ett hedersmord som också skulle fungera som hot för de övriga flickorna i familjen, så här går det om man inte sköter sig, om man är en dålig flicka. För Breen fungerade det precis tvärtom! Istället för att bli rädd blev hon arg! Hon tycker att det är fel att Pela blev dödad, eftersom inget av ryktena om henne var sanna. Det finns andra metoder att tvätta bort skammen, giftemål till exempel. Att döda är inte enda alternativet.

Detta är Breens berättelse, skriven så långt det går med Breens svenska, så som hon har sagt. Boken är varvad med kurdernas historia, utdrag ur förhör och små relevanta citat.

Man kan lätt känna Breens smärta när hennes syster tas ifrån henne på ett så brutalt sätt. Hon är en stark flicka som orkar stå emot hela släkten för att ge Pela upprättelse. När boken skrevs levde hon i Sverige med livvakt. Hon hade en fästman från norra Irak och hade planer på bröllop. Jag vet inte hur hon lever idag.

Damernas detektivbyrå

Jag sa åt en kompis att jag behövde en bok att läsa på resan hem, hon frågade vilken kategori och jag sa att hon får välja nåt som hon tycker att jag ska läsa. Hon valde den här! En intressant och lättläst bok.

Det handlar om Mma Ramotswe, en fet kvinna (det är status att vara fet) som med hjälp av arvet från sin far bestämmer sig för att starta en detektivbyrå för damer. Mma Ramotswes använder sunt förnuft och klokhet för att lösa de mest märkliga fall. Hon har dessutom en förmåga att vinna människors förtroende som gör att hon lättare kommer över information som leder till att fallets lösning.

"Lär känna Botswana, människorna i landet, deras heder och moral. Bli smittad av Mma Ramotswes kärlek till sitt land - och gläds åt hennes finurlighet och klokhet. DAMERNAS DETEKTIVBYRÅ är ingen vanlig deckare ..."

"En Botswanas Miss Marple som med värme och livsklokhet löser fall i afrikansk vardag"

Båda citerade från bokens baksida.

Den mörka floden

Början av boken förstod jag inte riktigt, första kapitlet är kort och jag hittade inte sammanhanget. Hittar någon det vänligen förklara!

Annars börjar boken (andra kapitlet) hos ett gäng socialare. Bland annat Li, Morsan och Bosse, de är de som är de mest framträdande i historien. Alla är något av ett mysterium i början, så småningom får läsaren veta smått om deras bakgrund.

I ett ensligt hus hittas ett äldre par brutalt mördade. Ett bevis på mordplatsen leder utredarna till Bosse. Han bedyrar att han är skyldig, men anstränger sig inte nämnvärt med att precisera var han befunnit sig under mordnatten, istället ber han att få tala med en Stockholmspolis som han säger sig känna.

I historien förekommer 3 separata utredningar. De två poliser som har hand om fallet, stockholmspolisen tillsammans med en journalist samt Li som är fast besluten att Bosse är oskyldigt anklagad.

Under historien händer fler mord och försvinnanden innan sanningen så småningom rullas ut.

"Så blir det här ingen vanlig thriller, fast här bjuds på rika mått av den olycksbådande och hotfulla stämning Smedberg också i flera tidigare verk målat upp. Verkligheten blir demonisk på ett sätt som känns långt in under huden. Denna dramatiska kraft, som i en dovt ljudande ton smyger sig upp från djupet, är dock betydligt mer mångfasetterad än den ordinära spänning de flersta deckare behöver för att kunna lyfta" Henrik Jansson, Hufvudstadsbladet

Jag håller inte riktigt med föregående talare (som är citerat från pärmen i boken), jag kände ingen demonisk verklighet långt in under huden. Jag tyckte rent av att boken var något tråkig. Det var svårt att hänga med, i olika kapitel kunde det vara olika "talare" och det var ibland svårt att veta vem jag följde. Boken har fått bra recensioner, så den kan inte vara helt katastrof. Jag ger den inget bra vitsord. Visst, den är annorlunda och slutet är inte lätt att gissa sig till, men för det ger den mej inte den spänning jag söker från en deckare och definitivt inte från en thriller! I och för sig så är det hufvudstadsbladetkillen som kallar det thriller, det står att det är en kriminalroman på pärmen.

Bröderna Benizinis Spektakulära Sirkusshow

Jag fick den här boken av min ex-svärmor. Hon hade av någon anledning 2 kopior.

Jag tyckte att den lät intressant så jag tog emot den. Det handlar om Jacob, en 83 årig åldring som på ålderdomshemmet minns sin ungdom tillsammans med cirkusen. Jacob hamnade på cirkusen av en slump. Han gick sista året på veterinärutbildningen när ödet valde att kullkasta hela hans värld. Han gick planlöst längs tågrälsen när ett tåg plötsligt kom åkande, vagn efter vagn efter vagn....han väntade på rätt ögonblick och lyckades till slut svinga sig upp i en av vagnarna. Utan att veta det hamnade han hos Bröderna Benizinis Spektakulära Sirkusshow.

Livet på den cirkusen var inte lätt. Cirkusdirektören har sina egna regler och en av de anställda visar sig vara skvatt galen! Jacobs "rumskompis" hatar honom från första stund och flickan han åtrår är redan gift med en annan. Jacob får anställning på cirkusen som cirkusens veterinär.

Boken hoppar mellan att vara hos Jacob, som inte vet hur gammal han är, sur och inåtvänd på ett ålderdomshem. Redo att starta bråk och snäsa, van att inte bli behandlad som människa och van att äta mat som mera liknar gelé än vanlig normal mat. Och att vara den unga Jacob mitt i cirkusens äventyr och snabba vändningar.

Jag tycker att boken var intressant! Det var roligt att följa med "båda" Jacob. Boken var bra skriven, den var lätt och rolig att läsa. Cirkuslivet låter äventyrligt och roligt, även om jag knappast skulle ha velat följa med just denna cirkus.

Helt klart en bok jag rekommenderar!!!

(Jag har länkat bilden bokmusen.se. Där finns även en sammanfattning av boken. Annorlunda än min så läs den gärna! Orsaken till att jag länkar är att jag inte får min egen bild att bli som jag vill. Den bara krånglar!)

Döden ska du tåla

Det här blev första Karin Fossum boken jag läst. Riktigt behaglig läsning tycker jag. Det är en bok som följer både gärningsmannen och de som försöker fånga gärningsmannen, samt någon enstaka familj till.

Brottet är som ett skämt. Ett grovt skämt som berövar offret den trygghet de innan tagit för given. Handlingen börjar i köket hos en mamma. Hennes dotter ligger tryggt i vagnen utanför. Modern är ovetande om det som kommer att ske den lilla, ett skämt som kommer att skära sönder hennes trygghetskänsla och beröva familjen ett normalt familjeliv.

Alla brott är olika. Det som de har gemensamt är att det är ett skämt som är grymma. Polisen famlar i mörker eftersom gärningsmannen verkar plocka sina offer slumpmässigt och lämnar inga spår efter sig. Annat än att en pojke verkar dyka upp till offret kort efter skämtet. Så småningom kommer polisen gärningsmannen närmare. Men inte innan det är för sent....

Jag sträckläste boken! Dels för att den var lättläst och svår att lägga ifrån sig. Dels för att jag hade en bussresa på 6 timmar på mej att läsa!

Kan hända att det blir fler Karin Fossum böcker i framtiden!

Glennkill

Den här boken hittade jag hemma hos min syster. Minns inte om hon rekommenderade den före eller efter jag hittade den, men hon gillade den! Jag är inte förvånad att hon äger en fårdeckare eftersom hon samlar på får.

Boken handlar om George Glenns får. George Glenn hittades en morgon död genomborrad av en spade. De första som hittar honom är hans får, men även en ortsbo på väg till bykrogen. Snart är det full rulle.

Hans får är bekymrade. Varför har någon tagit livet av deras herde? Och vem? Samt viktigast av allt, vem ska nu ge dem hö?!

Fåren samlar sig och diskuterar mordet. Tillsammans bestämmer sig fåren att söka sanningen. Bland fåren finns bland annat Miss Maple som är det klokaste fåret i hela Glennkill, Sir Ritchfield som är ledarbagge och Mopple the Whale, minnesfåret.

Får har inte samma uppfattning av världen som människor, vissa ord är svåra att förstå. Men tillsammans iakttar de och avlyssnat de människorna och deras handlingar. Det visar sig att det finns en hel del hemligheter i den lilla byn Glennkill.

En annorlunda bok, det är roligt att följa fårens tankeförmåga. Hur de kan grubbla över för oss självklara saker samtidigt som de har en hel del förmågor som människorna i Glennkill inte har.

Snart kommer de mördaren på spåren. Då återstår det bara för dem att komma på ett sätt att berätta för människorna vem som har tagit livet av deras herde!

Den sista hemligheten

Jag måste säga att jag hade stora förväntningar för den här boken, jag menar Om du gillar DA VINCI-KODEN ... kommer du att sluka den här, det ger ju inte annat än höga förväntningar åt en som fullkomligt älskade Da Vinci koden!

Nu är det bara så här, den här boken går INTE att jämföra med Da Vinci koden, inte på något vis. I Da Vinci koden går handlingen framåt med full fart! Det händer hela tiden en massa, det är en kamp mot klockan. Ska de hinna lösa gåtan? Gåtan i Da Vinci koden är nummer ett, prioritet, det viktiga.

Det viktiga i Den sista hemligheten verkar vara huvudpersonerna, deras förflutna och 1400-talets Italien. Okej, huvudpersonen i denna bok är Hypnerotomachia, en bok skriven av Francesco Colonna på 1400-talet men behöver jag verkligen veta precis alla som bodde och levde i Italien under den tiden? Alltså kända namn, inte hela befolkningen.

Helt ärligt, läs baksidan här han vet att flera personer har blivit mördade för att de visste för mycket. Och han vet att han själv nu vet ännu mer... Det låter spännande! Det låter som att man ska få känna spänningen komma krypande ju närmare bokens lösning man kommer. Jag kan ju avslöja att första mordet sker på sidan 162....många har mördats? Man kan ju hoppas på att spänningen fram till dess har byggt upp, men jag kan avslöja att det kom som en total överraskning att någon skulle dö.

Följande gång som något mer spännande händer är på sidan 285, där börjar det bygga upp och det artar sig till en verkligen spännande bit där jag bara längtade att få läsa vidare så att jag skulle få veta hur det slutade! Nä, då passar författarna på att prata lite om 1400-talets Italien.

Vad ska jag säga att boken handlar om? Den handlar om 4 universitetskillar, två stycken utgör huvudpersoner, därtill finns en flickvän, en pappa och 3 lärare och forskare i Hypnerotomachia (genom hela boken har namnet varit kursiverat).Vi möter mest Paul och Tom. Tom utgör jag. Paul är den som skriver slutarbete om Hypnerotomachia. Boken handlar om hur de tillsammans försöker bli klara med Pauls uppsats innan inlämningsdatum, även om Tom har en egen uppsats att bli klar med. Hur Hypnerotomachia kan bli den älskarinna som gör att flickvännen och livet kommer på andra plats. Hemligheten kring boken och den svartsjuka och hämndlystnad det väcker kommer faktiskt på andra plats i boken. Det är viktigare att reda ut huvudpersonernas tidigare förehavanden, alltså är boken inte kronologisk. Ibland är det nutid, ibland är det dåtid, ibland är det ännu tidigare än dåtid!

Vad ger jag för betyg åt boken? Jämför med Da Vinci koden kelt klart underkänt!

Men efter att jag kommit över den jämförelsen och läste den som vilken annan bok som helst så måste jag säga att den är rätt intressant. Men inte kan jag påstå att jag slukat den! Efter att jag läst halva boken var jag faktiskt mer benägen att välja att läsa den. I början, när jag hade kommit 2-3 kapitel in i boken måste jag ta en paus å läsa en annan bok bara för att jag verkligen ville ha nåt bra att läsa! Men det blir bättre efter hand. Vill du läsa något med kittlande spänning så ska du låta bli den här. Vill du läsa för läsandets skull och kanske lära dig lite om fakta du inte visste att du saknade så kan jag rekommendera den. I skrivandets stund så har jag faktiskt inte kommit tills slutet. Jag har ännu nästan 100 sidor kvar. Jag väntar på flera personer blivit mördade som lovades på baksidan. Men jag har många gånger blivit besviken över att baksidan inte stämmer överens med insidan. Om man inte räknar med de som blev dödade på 1400 talet förstås....då har faktiskt många blivit dödade, utan att jag fått uppleva spänningen....OCH baksidan talar då sanning oavsett vad de sista 100 sidorna har att berätta!

Sista Andetaget

"Lilla Renee dog i sin pappas famn - precis som han hade planerat" (pärmen)


Boken börjar med att Annette Tollett möter sin blivande man på en vårfest för studenter. Michael Shane Goode är en trevlig kille, en riktig gentleman som skickar blommor och uppvaktar Annette på ett sätt som hon inte är van vid från sitt tidigare förhållande. Annettes mor Sharon Couch var glad att hennes dotter fårr livglädjen tillbaka, apatin från det förra förhållandet höll på att sjunka undan.

Shane har en dotter från ett tidigare äktenskap, han pratar om sin dotter med värme i rösten. Till en början verkar förhållandet vara bra. De förlovar sig, pratar om att gifta sig. Sharon börjar gradvis att märka att det är något som inte står rätt till, samtidigt som hon drar sig för att anklaga Annettes nyfunna kärlek iför dottern. Sharon tror att det endast kommer att göra Annette arg eftersom hon älskar honom och inte kan se hans brister. Efter mycket om och men gifter sig de båda och flyttar ihop. Shane är oförutsägbar. Ena sekunden är han glad, andra är han lynnig och arg. Han är svartsjuk över att hon spenderar tid med sina vänner istället för med honom efter att han har kommit hem från jobbet t.ex.

Shane flyttar från Annette, de är fortfarande gifta, Shane har ingen tanke på att begära skilsmässa. När Annette får veta att hon är gravid hamnar hon på nytt i en känslomässig berg- och dalbana. Annette tar kontakt med Shane för att meddela honom om graviditeten, han har rätt att veta att hon är gravid. Reaktionen är inte som Annette väntat, han försöker övertala henne att göra abort, när han misslyckas i sina försök att kontrollera sin fru exploderar han och skriker att om hon föder barnet så vill han inte ha något att göra med barnet, det kan lika gärna vara någon annans barn. Till slut har Annette fått nog. Hon ansöker om skilsmässa.

Det visar sig inte heller vara någon lätt sak att genomföra. Det är omöjligt att få tag på Shane för att kunna överlämna skilsmässoansökan.

När Katherine Renee Goode föddes hade hennes pappa inget intresse i henne. Efter att ett faderskapstest gjorts, enligt domstolsbeslut, måste Shane betala underhåll för dottern han aldrig accepterat. Men ska han betala underhåll ska han i alla fall ha umgängesrätt!

Han börjar umgås med sin dotter, plötsligt visar han större intresse för henne. Men Renee visar snart inte samma intresse att umgås med sin pappa, hon vill inte följa med honom och Annette känner oro för hur dottern blir behandlad hos sin far.

Dagen kommer då Shanes dotter ringer för att bjuda över Renee och hennes halvsyster (Annettes dotter från ett tidigare äktenskap) för ett pyjamasparty. Annette badar sina döttrar och kontrollerar Renee noga efter blåmärken eller andra skador för att kunna notera om nya skador uppkommer under hennes vistelse hos fadern. På morgonen får Annette det telefonsamtal en mamma aldrig ska behöva uppleva. Hennes dotter ringer för att berätta att det är något fel på Renee, hon andas inte. Ambulans har tillkallats med hon är redan död.

Annette och Sharon vägrar tro att den lilla friska flickan skulle ha dött av något annat än på grund av Shane. Sharon är den drivande kraften i jakten på sanningen. De har mycket emot sig med de ger inte upp....inte fören de ser Renees mörare bakom galler.

Boken ger även bakgrundsfakta. T.ex. vad som händer i Sharons liv samtidigt som Annettes och Shanes äktenskap faller i bitar. Det är inte en situation som är lätt, det är inte endast ett barn som dör, det är så mycket annat som tar energi....det är otroligt att de hittar energin att fortsätta kämpa trots alla motgångar!

Hjärnkoll på vikten

Jag går på en kurs, weight Loss Challenge, så i köket på mitt jobb har det varit diskussion med mej om olika dieter och hur jag äter och så vidare. Jag fick då av ena köksan tips på en bok, den här boken, som hon tyckte att var riktigt bra.

Den handlar om hur hjärnan styr vår övervikt. Hjärnan ligger kvar på grottmännisko-stadiet samtidigt som nutidsmänniskan lever i ett överflöd av allt. Såklart så gäller det inte alla människor, men där som fetma råder, där är ett överflöd. Hjärnan säger alltså åt oss att äta eftersom vi inte vet när vi nästa gång får mat. Hjärnan föredrar också kolhydrater eftersom den i huvudsak behöver druvsocker.

Vi äter alltså för mycket kolhydrater, blodsockret stiger, insulinet går in i kroppen och sänker det allt för höga blodsockervärdet, vilket ger ett för lågt blodsocker och då blir vi hungriga, vi söker det snabbaste för att stilla vår hunger, mer kolhydrater! Vilket igen ger skyhögt blodsocker och så vidare. Istället borde vi äta mera proteiner och fett som stillar vår hunger och håller oss mätta länge, till skillnad från kolhydraterna som gör att vi snabbt blir hungriga igen.

Boken tar också upp motion, kroppen sparar på energin till då den behöver den, som t.ex. när vi blir jagade av vilddjur eller liknande, så därför vill hjärnan att kroppen vilar när den inte är utsatt för fara, vilket den sällan är i dagens samhälle. Alltså äter vi en massa kolhydrater, för vem vet när vi får mat nästa gång? Samtidigt som vi inte förbrukar energin för att vi kan behöva den senare, och speciellt när svältperioden börjar. Låter det som något för nutidsmänniskan att fundera över?

Det som mest störde mej i boken är exemplen att barnen går till skolan utan mat och köper något från cafeterian. Vilken cafeteria? Jag har i och för sig inte varit i skolan på länge, finns det cafeterior i skolorna? Jag har för mej att vi inte ens fick ha pengar i skolan när jag var barn!

Och sen att skicka iväg ungarna till dagis med flingor och vitt bröd eller liknande är inte heller att föredra, det är bara kolhydrater och barnet kommer att bli hungrigt fort. Något som jag tänker på när frukosten serveras på mitt jobb...jag låter det vara osagt.

En lättläst bok med viktiga fakta. Jag kommer inte på långa vägar ihåg allt. Hur skulle jag kunna det? Det är en hel del fakta!

En intressant sak är att fetma, snarkningar, sömnapne och depression hänger ihop. Samt motionens positiva verkan på samtliga. Såklart ska depression och sömnapne behandlas av läkare och inte enbart med motion, men om det kan hjälpa bara ens lite så är det ju helt underbart! Tänk så mycket vi skulle kunna förebygga genom att äta rätt och motionera. Bara att sätta våran grottmännisko-hjärna på plats och visa vem det är som bestämmer!

Det är precis så svårt som det låter....så gör förändringar i sakta mak. Inte alla förändringar på samma gång. Det är övermäktigt!

Vargens son / Skriet från Vildmarken

Jag började läsa Vargens son, den som var först i boken alltså. Jag tyckte att det var bra! Riktigt bra faktiskt! Men så kom jag till kapitel två, nya personer, nya situationer. Jag blev lite ställd....va? Men vissa böcker är ju bara så, man följer olika personer i olika kapitel och så knyter dom samman senare.

Jag läste vidare. Kom till kapitel 3, nya personer, nya situationer!! En person som var samma nog i alla dessa, eller hans namn nämndes....Malemute Kid.

Jag gav boken och författaren chans på chans på chans.....till sist kom jag till kapitel 9...då slog jag fast boken!! Jag hade då läst ett kapitel som jag gillade extra mycket, jag ville veta vad som hände sen...och det kommer ett NYTT KAPITEL MED NYA PERSONER OCH NYA SITUATIONER!!! Jag blir helt slut!

Skriet från vildmarken vill jag inte ens ge en chans....kanske gör jag fel, men jag har annat att tillbringa min tid på än att läsa short-stories utan att veta om det!

Inget bra betyg för den här alltså! Fast egentligen är jag kluven. Den är bra skriven. Jag bara inte gillar konceptet.

Den ger en skakande men fascinerande bild av de hårda villkor under vilka nordlandets människor och djur måste leva. Båda böckerna ska vara en levande skildring av kamratskap - både mellan människor och mellan en hund och hans husbonde.

Vänskapen mellan hund och husbonde såg jag inte så mycket av...eller var det bara det att det var vänskapen mellan husbonde och hund som saknades?

Den är skriven på 1900 talets början, eller kanske rent av 1800-talets slut? Så det var ju den synen på kvinnor, män och djur. Också på synen indianer och vita. Gillar som sagt inte boken. Men att jag slutar mitt i ska väl inte ge ett bra betyg heller så....

Alex Rider - Topphemligt

Vi får igen träffa Alex 14 år. Tiden som har gått sen vi lämnade honom är några veckor. Han håller fortfarande på att försöka läsa fast sina studiekamrater efter sin "förkylning med påföljande komplikationer" som hade berövat honom 2 veckor från skolan. Allting är väl bättre än dubbla hemläxor och Alex saknar spionlivet en aning.

Utanför skolan står en vit skåpbil med en föredetta elev som säljer droger till elever på skolan. Detta gör Alex arg, när en polisbil dyker upp glider skåpbilen obemärkt iväg. Utan att tänka kastar sig Alex upp på cykel och följer efter. Detta leder honom till att tillbringa natten i häktet där han plockas upp av MI6 agenter. De hade ändå tänkt kontakta honom för ett nytt uppdrag. Det gällde endast att sondera och rapportera från en privat skola i Alperna, en skola som endast tar emot rika problempojkar. Alex uppgift är att infiltrera skolan med hjälp av falska identitetshandlingar där han påstås vara son till en rik familj. Plötsligt låter spionlivet inte så lockande, men Alex har inget val. De behöver en pojke i 14 års åldern, han är den enda som finns tillhands.

Till sin hjälp får han igen specialdesignade tekniska hjälpmedel. Fortfarande får han inget vapen, han är för ung för att bära vapen anser MI6. Men han är inte för ung för att skickas ut på uppdrag! Så fort han kommer till skolan tycker han att det verkar konstigt. Han överväger att direkt kalla in MI6, men sansar sig eftersom han inte har några som helst bevis på att det försegår något skumt annat än sin magkänsla. Det bor några andra pojkar på internatet. En pojke som direkt blir Alex vän, men resten är rena rama möstereleverna. Skulle detta inte vara en skola för rika problembarn? Vad är det egentligen som försegår? Varför patrulleras skolan av beväpnade vakter? Är det verkligen för deras egen säkerhet eller för någon annan orsak? Vad finns i de övriga våningarna, de våningar dit pojkarna är förbjudna att gå? Ska Alex hinna lösa gåtan innan det är för sent?

Även denna bok är väldigt detaljerat skrivet. fortfarande förekommer viktoriansk stil :) Eftersom det är en bok av samma författare så kommer jag att ganska långt kopiera resten av texten.
Det är en ungdomsbok, och jag har ett minne av att de flesta böcker jag läst i min ungdom var väldigt beskrivande. Är det ett typiskt ungdomsboks-drag? Ett plus i kanten för den detaljerade biten när Anthony Hohowitz beskriver de olika fordonen och vapnen som används. Det intresserar mej inte det minsta, men det kan troligtvis intressera målgruppen som enligt logiken borde vara 14-åriga killar. Explosioner och annan specialeffekt lyser inte med sin frånvaro, läsaren får även ta del av dessa. Det är en spännande bok som inte är slut bara för att uppdraget tagit slut, Anthony bjuder även i denna bok på en slutkläm.

Alex Rider

Jag har läst två böcker om Alex Rider. Den första boken kommer jag att skriva om här, och den andra kommer att komma i ett annat inlägg som kommer att publiceras om två dagar.

Vi börjar med Stormvarning, den bok jag läste först och samtidigt den första boken om Alex Rider. Alex är 14 år gammal, han är föräldralös och har tagits om hand av sin farbror som är en bankman. Hans farbror, Ian Rider reser mycket i sitt arbete. När Alex får bud om att hans farbror dött i en bilolycka på väg hem från en av sina arbetsresor inser han hur lite han vet om sin farbror. Men olyckan...hans farbror som alltid varit noga med bilbälte i bilen sägs ha dött i en bilolycka för att han inte använt bilbälte. Alex anar oråd. Men varför skulle polisen ljuga?

Alex börjar undersöka saken och finner sig snart i en situation där underrättelsetjänsten MI6 tvångsrekryterar honom för ett uppdrag att kontrollera upp den ofattbart rike, till synes generösa Herod Sayle eftersom han bestämt sig för att donera högteknologiska datorer till alla Englands skolor. En stormbreaker-dator. Vem skulle misstänka att en 14 årig pojke skulle vara spion? Till sin hjälp får Alex några specialdesignade vapen och en snabbträning för att klara "grundkursen" i att vara spion.

Boken är väldigt detaljerat skrivet. Jag reagerade på att flera byggnader var viktorianska, t.ex. Jag vet inte ens hur en viktoriansk byggnad ser ut så det hjälpte mej inte mycket. Det är en ungdomsbok, och jag har ett minne av att de flesta böcker jag läst i min ungdom var väldigt beskrivande. Är det ett typiskt ungdomsboks-drag? Ett plus i kanten för den detaljerade biten när Anthony Hohowitz beskriver de olika fordonen och vapnen som används. Det intresserar mej inte det minsta, men det kan troligtvis intressera målgruppen som enligt logiken borde vara 14-åriga killar. Explosioner och annan specialeffekt lyser inte med sin frånvaro, läsaren får även ta del av dessa. Det är en spännande bok som inte är slut bara för att uppdraget tagit slut, Anthony bjuder även på en slutkläm.