tisdag 9 juli 2019

Säg det inte till någon

Kathy är det femte barnet, och första flickan i en barnaskara som skulle bli 9; sex pojkar och tre flickor.

Första kapitlet i hennes bok heter "Pappas flicka" ....jag blir alldeles kall när jag läser kapitelnamnet.... Om man får säga "Tack och lov" så misshandlar  hennes pappa henne endast. Eller, det är den första tanken. Eftersom han misshandlar henne till den milda grad att jag inte för mitt liv kan förstå hur en liten flicka klarar av att överleva. Han styr som en tyrann familjen och ransonerar maten till sin fru och sina barn. Mamman i familjen är en kärleksfull mor som verkligen älskar sina barn och försöker sitt bästa att skydda dem från pappan. Men även hon är rädd för honom.

Sexuellt trakasserad blir Kathy av dem hon endast benämner som pojkar. Äldre pojkar som till en början tafsar, men som när hon är sju år gammal, samma dag som hon ska få ta del av nattvarden, våldtar henne.

På grund av misshandeln hemma och de sexuella trakaserierna av pojkarna blir hon såklart instabil och missköter sig i skolan. Hon får så småningom diagnosen störning i personligheten och skickades till en uppfostringsanstalt som drevs av nunnor.

Varken Kathy själv eller hennes mamma fick del av informationen om att hon skulle till en uppfostringsanstalt. Istället fick hon veta att hon skulle följa med pappan till kusten. Med ett barns naivitet tror hon såklart på att hennes pappa äntligen vill visa henne kärlek och ta med henne på en resa.

Det är meningen att Kathy på uppfostringsanstalten ska få gå i skola. Men istället används hon som slav, hon får tillsammans med de övriga flickorna städa och skura på anstalten. Kathy är då 8 år gammal.

Snart börjar en av prästerna förgripa sig på henne. Hon tar mod till sig och berättar för nunnorna vad det är som pågår. Som straff för hennes smutsiga prat skickas hon till mental institutet. Där får hon stå ut med elchocker, vara provkanin för olika medeciner.

Till slut hamnar hon på Magdalena tvätteriet. Misshandeln och slavarbetet fortsätter. Även här blir hon våldtagen, vilket resutlerar i att hon blir gravid och föder en flicka. Annie. Tur för Kathy är Annie sjuk, något med hennes mage. Skulle hon ha fött en frisk flicka skulle barnet ha blivit sålt till rika par i amerika. Men de vill inte ha sjuka barn. Annie växer upp på ett barnhem, så länge Kathy fortfarande är kvar på institutionerna, men Kathy har möjlighet att ha kontakt med och träffa henne. Annie lever till 10 år.

Kathy själv har tur. Hon lyckas fly från systemet när hon fyllt 18 år. Hennes pappa vill inte veta av henne. Men hon får hjälp på annan väg att ordna en lägenhet till sig. Andra har inte lika stor tur. I bokens skrivandes stund finns fortfarande kvinnor kvar på olika mentala institutioner, de klassas som mentalt störda på grund av det som livet har utsatt dem för.

En till synes tunn bok. Men den är fylld till bredden med smärta. Onska, missförhållande, maktmissbruk.... Det går inte att ta till sig allt som händer. 

Om jag rekommenderar den? Ja, det är väldigt bra att det kommer ut hur Magdalenatvätterierna fungerade medan de fortfarande fanns. Medan boken skrevs har regeringen och myndigheter fortfarande inte tagit sitt ansvar och kommit med svar på frågor. Det är en skam bara det, tycker jag.

onsdag 3 juli 2019

Vita tänder

Jag har inte riktigt hämtat mig från slutet på denna bok. Skulle jag rekommendera boken på basen av slutet? Nej. 
Författaren laddade upp spänningen, förberedde för crecendo...och sedan platt fall... känns det som. 
Skulle jag rekommendera boken utifrån innehållet i boken? Kanske. Det är inte ett tydligt svar. Kanske borde jag göra som en av huvudpersonerna i boken, singla slant. Krona: den är läsvärd, Klave: den är inte läsvärd. ..

I sig är boken väldigt mångfaldig. Huvudpersonerna representeras inte endast av en etnicitet. Vi har Archibald, en engelsman, Samad som är från Bangladesh (men refereras till som indier). Sen Clara som är jamaicanska. Och såklart börjar historien så pass långt i det förflutna så det inte är en självklarhet (okej, det är inte alltid det fast vi befinner oss i nutid...)

Själva historien är som familjehistorier oftast är. Komplicerade men ändå normala. Kultur krockar och förväntningar på ungdomen.
Historien är stundvis erotisk, men med avsaknad av det sexuella (mycket prat och lite verkstad).

Jag sammanfatta: Ännu en bok som jag inte kan sammanfatta vad den handlar om.