Sandmannen

Redan tidigare, innan boken utspelas, har Joona Linna, rikskriminalare, varit med och satt dit en seriemördare. En mördare som inte följer något specifikt mönster. En massa människor försvann, utan synbart mönster.Det är endast Joona och hans dåvarande kollega som tror att det är handlar om en seriemördare. Han blir till slut fast och satt i isolation på rättspsykiska enheten. 

Joona påstår att förrövaren, Jurek Walters, har en medhjälpare. Men han blir inte trodd. Han tvingas avstå sin familj, för att skydda dem undan Jureks hämd. 

Plötsligt en natt kommer en medtagen man gående längs ett järnvägsspår. Han är skadad, svårt nerkyld och han har legionärssjukan. Efter att han kommit till sjukhus och hans identitet blivit fastställd visar det sig att han är en av Jurek Walters sista offer, försvunnen i tretton år, dödsförklarad sen sju år tillbaka. 

Han är förvirrad, han kan inte ge några klara svar om var han har befunnit sig. Endast att han har varit inlåst i en kapsel. Han vet hur många steg den är. Han vet också att hans fångvaktare är Sandmannen. Han som kommer på kvällarna och blåser sand i barns ögon för att de ska sova. Det enda han kan säga med säkerhet är att hans syster nu är ensam. Han har lämnat henne ensam med Sandmannen. Han måste tillbaka för att rädda henne! 

Med stor sannolikhet har hon också legionärssjukan, så plötsligt blir tiden knapp! De måste hitta henne innan det är för sent! 

Det enda sättet är att få Jurek Walters att prata. De måste komma på ett sätt att komma nära honom, att skicka en person som kan vinna seriemördarens förtroende. De måste skicka någon till den isolerade cellen med högsta säkerhet. 

Tiden tickar.Varenda minut är dyrbar. De vet ingenting om Jurek. De vet inte var de ska börja leta, deras enda chans är om någon kan komma honom nära, så att de kan få information om var de ska börja leta. 

Boken är bra! Mycket bra! Jag tyckte först att den var lite slö, eftersom det inte händer så mycket. De har ingen fakta att gå efter och händelseförloppet i sig är långsamt. Men plötsligt inser jag att jag funderar på Jurek Walter. Han har precis som i boken sökt sig in i min hjärna. Det är hans specialitet. Han är fiktiv, men endå har han lycktas. Jag måste fortsätta läsa för att veta hur det ska sluta! 

Jag måste helt ärligt säga att jag inte gillar slutet! Jag gillar inte böcker som slutar på ett sådant sätt att man genast vill läsa följande bok, men den har inte kommit ut än! Jag väntar med spänning på att nästa bok ska komma ut! Det lär heta Stalker. Undertiden ska jag roa mig med att läsa Paganinkontraktet. Också en Kepler :)