Jag har läst Kepler tidigare, jag jar läst Hypnotisören.
Efter att ha läst Eldvittnet kan jag bara kostatera att ja, Kepler är verkligen en författare jag kan rekommendera! Jag hålls fångad, enda från det att jag börjar läsa boken tills det att jag läst ut sista sidan. Det enda som händer när jag läst ut sista sidan är att jag redan vet vilken som blir min följande bok! Det kommer att vara följande Kepler, det vill säga Sandmannen.
Keplers första verk, deckaren Hypnotisören har sålts till 38 olika språkområden och i september 2009 nådde den försäljningslistornas första plats i Sverige. Paganinikontraktet, den andra kriminalromanen i serien, nådde exakt ett år efter debuten även den försäljningstoppens första plats. [1] När sedan den tredje boken, Eldvittnet, också hamnade på första plats[2] och så den fjärde boken,Sandmannen, toppade decembers bästsäljarlista 2012 så har Lars Kepler varit etta fyra år i rad med de fyra första böckerna.[3] (http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Kepler).
Handlingen börjar på Birgittagården, ett hem för unga kvinnor med destruktivt beteende. Många av dem drogmissbrukare, nästan alla med självskade beteende och ätstörningar, flera av dem är mycket våldsamma. En ur personalen, Elisabet Grim, är kvar på plats som nattskötare, hon har just fått alla flickorna i säng, varav en i isolationsrum, och sitter på sitt rum och skriver i journalen. Det är sent. Hon borde redan sova, hon brukar ta tabletter för att kunna sova under nattskiftet, men denna gång har hon varit så upptagen av att skriva att hon glömt att ta sina tabletter. Efter att hon stängt datorn känner hon en underlig oro i kroppen, en rädsla. Hon bestämmer sig för att kontrollera att flickorna faktiskt är på sina rum, och att de sover. På sin runda möter hon någon, hon anar hur farlig situationen är och flyr. Hon flyr ut till ett uthus, hon försöker ringa efter hjälp men tappar telefonen. Hon ser mördaren, hur han tvekar innan han lyfter hammaren och slår till i pannan.
Det är en av flickorna, Nina, som vaknar. Hon behöver gå på toaletten. Plötsligt stiger hon i något, en pöl som söker sig ut under dörren till isoleringscellen. Nykel sitter i dörren, så hon bestämmer sig för att se efter. Det är blod överallt. Miranda,flickan i isolationscellen ligger på sängen. Nina springer direkt till en av de äldre flickorna, Caroline, hon väcker henne och berättar att hon tror att Miranda är skadad.
Caroline försöker först väcka Elisabet, men eftersom hon inte får något svar när hon knackar på dörren ringar hon till en annan personal, Daniel Grim, hon förklarar så gott hon kan och efter samtalet ringer Daniel till larmcentralen för att någon ska åka ut för att kontrollera läget. Själv tar han sig till platsen så fort han hinner.
Det visar sig att det rör sig om mord. Miranda ligger på rygg med händerna för ansiktet. Hon har blivit slagen i huvudet flera gånger med ett trubbigt föremål. Trots att det är blod överallt är hennes kropp ren.
Joona Linna kallas in. Han är för tillfället under intärnutredning, men han kallas in som observatör för fallet. De behöver hans kunskap och förmåga om de ska lyckas klura ut vad som har hänt.
Samtidigt som de lyckas inse att en av flickorna är försvunnen blir ett barn i en parkerad bil kidnappad. Trots försök till att spärra av vägen lyckas de inte få tag i bilen eller barnet. De är spårlöst försvunna. Polisen misstänker den försvunna flickan, Vicky, för mordet på både Miranda och Elisabet samt för kidnappningen av den lilla pojken.
Joona gör sitt bästa för att få tillgång till så mycket fakta som möjligt, trots att han ändas närvarar som observatör. Hans arbete försvåras av att han är under internutredning, och fråntas rätten att ha tillgång till allt material.
Medan polisen famlar i mörkret får polisen plötsligt samtal från en kvinna som säger att hon har sett spöket av Miranda. Att hon har information som kan vara till hjälp för polisen.
Jag älskar boken! Den är spännande i början. Mystisk och så lite fakta, så som det ska vara. Vi får följa med Elisabet in i döden, hennes sista tankar och känslor. Men man får trots det inte veta något om mördaren. Det kommer nya fakta in i fallet med jämna mellanrum som gör att spänningen aldrig bryts.
Det är först i slutet som Joona till slut lyckas hitta alla bitarna till pusslet. Det är en spännande bok som verkligen gör att man vill fortsätta läsa. Jag rekommenderar den starkt! Och som sagt, min nästa bok kommer definitivt att vara Sandmannen! Jag har redan fått inledningen från denna bok, vilket ger förhoppningar om vad nästa bok kommer att behandla. För på sidan om Joona Linnas polisarbete finns hans privatliv, som i så många andra böcker där samma huvudperson förekommer. I denna bok får man små glimtar ur Joonas liv innan Eldvittnet. Det sista man får veta i boken är en spegling till Joonas förflutna, men också ett löfte om att boken efter kommer att vara spännande!
torsdag 21 augusti 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Gomorgon ... Läser sällan böcker men Kepler läste jag i ett nafs, tycker också att de är bra och man vill inte sluta läsa :-)
SvaraRaderaJag ser ditt svar sent :) Men ja visst är det så! Man vill inte sluta läsa! :)
RaderaTack för din kommentar!