fredag 15 oktober 2010

Var är min dotter?

Vi trillar direkt in i bokens händelse. Eller, i ett förspel av bokens händelse. Nina Landry har problem med bilen och får den lagad av en bekant. Hon är på väg på semester till Florida tillsammans med sina två barn och sin nya pojkvän.

Det är morgon, förmiddag, och Nina behöver åka hem för att packa det sista innan resan. De ska vara borta över jul. Det är mycket som ska göras innan resan. Plötsligt ringer det på dörren och en hel drös med folk strömmar in, hennes dotter Charlie har ordnat en överraskningsfödelsedagsfest.

Men var är Charlie? Hon skulle ha varit hemma för längesedan efter att ha varit på en fest hos en kompis kvällen innan. Hon måste hinna packa innan resan. Nina får inte kontakt med sin dotter ens per telefon. Ingen vet var hon är eller har sett henne. Klockan tickar och till slut tar oron över och Nina ringer polisen.

Hon får veta att hennes dotter troligen har rymt hemifrån. Flickor i tonåren brukar rymma hemifrån, det är den vanligaste orsaken till att barn i den åldern försvinner. Nina blir tillsagd att gå hem och vänta vid telefonen ifall hon skulle ringa hem.

Nina däremot är av en annan åsikt. Någonting har hänt, hennes dotter skulle inte rymma hemifrån dagen innan en efterlängtad semester, eller skulle hon? Hur mycket är det egentligen som Nina inte vet om sin dotter? Vilka hemligheter döljer hon? Har hon någon orsak att rymma? Vad kan ha hänt det senaste dygnet som gör att rymning är den enda vägen ut.

Nina kan inte bara sitta hemma när hennes dotter är försvunnen, hon börjar där som hennes dotter varit senast, hemma hos kompisen. Nina är medveten om att den första tiden i ett försvinnande är den mest kritiska. Ändå gör polisen inget.... varför är det ingen som tar Charlies försvinnande på allvar?

Jag gillar den här boken. Vad skulle man själv göra om ens barn skulle försvinna? Jag skulle troligtvis göra som Nina, försöka luska ut vad som har hänt. Trotsa polisens önskan att sitta hemma och rulla tummar medan tankarna snurrar i huvudet och oron gnager i magen. Boken är bra skriven. Jag streckläste den på en dag! Det var i och för sig under en dag som jag spenderade på färja, men jag kunde inte hålla mej från boken, bagateller som att äta och gå på toa fick vänta. Det som är synd är att jag inte kunde sjunka helt och hållet in i boken, på grund av alla störande moment. Men jag tror att detta är en bok jag skulle kunna sjunka in i och verkligen se framför mej omgivningen och personerna. Känna med huvudpersonerna. En bok jag rekommenderar!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar