Efter att jag hade läst boken de obarmhärtiga blev jag helt förtjust i Willy Josefsson som författare! Han skriver så...sympatiskt, kan jag kanske kalla det. Martin Olsson är ingen matscho föredetta polis, utan han är mänsklig. Han funderar över saker, hans handlande, hand privatliv, kärleksliv... Jag blev eld och lågor när jag märkte att den låg i min egen bokhylla :) En bok inköpt på en rea för x antal år sedan.Jag tycker ändå att de obarmhärtiga var en bättre bok. Den här är okej, men inte i samma klass.
Den börjar på en tågstation. En person ramlar framför ett tåg, tågföraren hinner inte stanna. Kvar på perrongen står endast hans portfölj. Han var en forskare som fått tillgång till att undersöka hemligstämplade arkiv i säpos arkiv. Ungefär samtidigt som detta inträffar får Martin Olsson ett samtal från en föredetta 'fängelsekund' som vill återknyta bekantskapen med Olsson. Han heter Kurt Malberg och dömdes 30 år tidigare för ett sexmord på en tonårig flicka. Ett fall som Olsson hade hand om, ett brutalt mord som trots den långa tiden fortfarande är etsat i Olssons minne. Förståeligt vill Olsson inte ha något med Kurt Malberg att göra, men Malberg är ihärdig. Han hävdar att allt inte blev sagt under rättegången och han måste få prata med Olsson, privat, inte över telefon.
Det är en kriminalroman som är invecklad från första stund. Allt hänger ihop på ett sätt som inte verkade vara troligt i början av boken. Vi får följa Olsson på en jakt efter sanningen, där ingen verkar villa tala över telefon, utan föredrar att tala ansikte mot ansikte.
Det gäller att hänga med i svängarna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar