Jag läser bak på boken om lilla Sarah Harris som är en normal, glad, populär flicka som plötsligt vid 6-års ålder får ett mycket underligt beteende. Det börjar med att hon stjäl, men eskalerar till ett skadebeteende gentemot sina vänner och sin familj.
När jag sedan börjar läsa boken förstår jag att det är en bok ur mammans perspektiv (jag har för längesen slutat fästa mig för mycket vid vad som står på baksidan av en bok, det kan ge allt för mycket information, eller vara helt missvisande om innehållet...). Berättelsen börjar långt innan Sarah är född. Med kort om mamma Lyndseys barndom och uppväxt, hur hon hittade Mike, hennes blivande make och far till hennes två barn. Hon blir även vän med Tanya, som kommer att bli hennes stöttepelare och bästa vän.
Boken byggs sakta upp. Lugnet före stormen. Hela tiden påminner Lyndsey om att hon inte kunde veta vad som skulle komma näst. Vad som skulle komma att driva hela familjen till vansinne, leda till Sarahs avstängning från skolan samt risk för att barnen togs ifrån dem.
Redan innan vi hade kommit till mitten av boken hade jag insett hur det hela låg till. Det var något som inte stämde. Och ju mer fakta som lades fram, desto tydligare blev det. Det var en pina att läsa vidare och se hur Sarah förvandlades från den oskyldiga lilla flickan till den som fick skulden för allt som hände. Till den som skrämde de övriga barnens föräldra och till och med sin egen mamma. Men mest av allt skrämde hon nog sig själv. Det var hjärtskärande att läsa svaret på frågan"Varför gjorde du det?" ...."Jag vet inte".
Tänk att leva i en värld där man inte vet vad man gör eller inte gör. Att inte veta varför man gång på gång förstör saker i sin omgivning, varför man utsätter sina vänner för direkt fara.
Men samtidigt. Det är otroligt hur mycket styrka det finns i ett litet barn. Jag beundrar dessa barn som dag efter dag, timme efter timme slåss med liknande demoner, hur de orkar och hur de finner styrkan.
En läsvärd bok, ja, samtidigt som jag verkligen bara ville hoppa till slutet för att ta reda på vad som hände sen.
Fotografiet har fått sin inspiration från boken.
Vill ni läsa en till recension om boken så rekommenderar jag verkligen denna, den slår verkligen huvudet på spiken!
Jag har försökt kolla om det är möjligt att få någon fakta om författarna. Lyndsey är en pseudonym, och även alla namn i boken är ändrade för att skydda Sarahs rätta identitet.
Andrew Crofts är en "spökförfattare" som jag även tror har varit medförfattare i böcker jag har läst tidigare. Om så är fallet vill jag såklart gärna gå genom mina tidigare recensioner så att han i alla fall får ha sitt namn med. Däremot rekommenderar jag inte att ni läser den korta recension om denna bok under Andrew Crofts lista på böcker han har medverkat i, den är väldigt avslöjande om bokens innehåll (det är en mening lång och det går tydligen att få hela bokens handling i en mening....)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar