Playground

Jag har tidigare läst böckerna om Joona Linna, och gillat hur Kepler skriver. Den här boken är såklart helt andra karaktärer och helt annorlunda skriven. Eller om det bara är världen som är annorlunda, vilket gör att jag tycker att den är annorlunda skriven...jag vet inte.

Jasmin Pascal-Anderson är löjtnant för ett team som är stationerade i Kosovo. Under en operation blir hennes team anfallet, hon själv blir skjuten, vilket leder till att hennes hjärta står still några sekunder. Under den här tiden, tiden då hon är död, vaknar hon upp i en hamnstad, en kinesisk hamnstad, där ingenting är sig likt. Hon ser ett par av sina män kliva på en båt och försvinna. Det är ett skrämmande ställe. När Jasmin återupplivas minns hon denna hamnstad. Hon minns hur teamets män har gått ombord på båten, hon vet att de är döda redan innan hon får den informationen, och hon skuldsätter sig själv, både för bakhållet i Kosovo, och att hon inte kunde hjälpa sina män i hamnstaden.

Hon vårdas för psykisk trauma. Ingen tror på hennes svammel om hamnstaden. En av hennes mannar stannar vid hennes sida under denna svåra tid, de inleder ett sexuellt förhållande, vilket leder till att hon blir gravid med Dante.

Jasmin kan inte glömma hamnstaden och till sist blir hon tvångsbehandlad på grund av sin mentala förvirring. Hon börjar tvivla på sig själv och på sitt omdöme. Kanske det i alla fall inte var sant? Men när hon, hennes mamma och sonen Dante hamnar i en trafikolycka stannar hennes hjärta. Hon är tillbaka. Hon gör det hon måste göra för att få en säker vägledning tillbaka till livet. Hon återupplivas, men ställs inför den fasansfulla nyheten att Dante måste genomgå en operation, för att den ska lyckas måste de stanna hans hjärta. Dante är bara 5 år, hur ska han klara sig i den komplexa hamnstaden? Tänk om han inte kommer till den instans han måste komma till? Tänk om triaden tar honom? Jasmin vet att hon måste tillbaka till hamnstaden, till varje pris. Hon måste hjälpa sin son i hamnstaden.

På baksidan av boken står det att Den andra sidan är en mycket farlig plats och farligast av allt är lekplatsen - Playground. Jag trodde att detta var en verklig lekplats, ni vet med gungor och klätterställningar...ett sådant ställe som barn i Dantes ålder såklart skulle dras till. Men neeeej! Efter sin tredje gång i dödsriket vill Jasmin ha bevis på hamnstadens existens. Hon får det, och samtidigt får hon information att rättssystemet är orättvist, om man vill ha en rättvis rättegång ska man göra upp på lekplatsen. Jag kan väl kalla lekplatsen till ett koncept. Lekplatsen blir inte riktigt så rättvis som Jasmin hade hoppats på, hon och Dante dras in i en lek, tillsammans med 7 andra, en lek på liv och död. Från första början inser man att Jasmin och Dante inte har en chans, men jag tror att i slutet av boken måste de vinna! Sen verkar det vara så en stund, för att i nästa stund kastas en helt ny variant in och det verkar vara totalt omöjligt igen.

Jag valde att berätta för en kompis om händelserna i boken. När jag hade kommit till det sista jag hade läst måste jag avsluta med, sen har jag inte läst mer. Neeej! svarade hon, hon hade ju blivit så inne i sj'lva storyn. 

Det är en bok som för mig är en blandning av den är bra och den är förvirrande, Jag vet inte riktigt vad min slutgiltiga dom är.  Genom hela boken ges pusselbitar, ledtrådar, som i slutet hjälper en att se helheten. 

Jag läste en annan recension: https://johannasdeckarhorna.wordpress.com/2015/10/31/playground-av-lars-kepler/, jag gillar hennes recension, den är redigare än min. Helt ärligt.